Whispered Confessions

Whispered Confessions
Welcome to a world of kilig, campus romance, and magical moments under the stars!

Beneath the Moonlit VowChapter 7: In Front of Everyone(English)Morning – Unshakable NervesThe day began with an unbearab...
07/08/2025

Beneath the Moonlit Vow
Chapter 7: In Front of Everyone
(English)

Morning – Unshakable Nerves
The day began with an unbearable heaviness for Mika and Yuuji. As Mika entered the auditorium alongside Rei and Kenji, she felt the tension more than ever—especially since the room was packed with students and teachers.“Just relax,” Rei whispered to her. “We’re here.”
Yuuji quietly scanned his script again; he looked anxious but tried hard to calm himself.
Before It Starts — The Whole Group Together
While waiting backstage, Rika approached holding juice boxes (“For energy!”) and gave them all a wink.
The four friends gathered together—they managed some laughter despite their nerves.
Kenji said, “If you mess up out there… just smile, okay?”
Mika couldn’t help but laugh along with Yuuji.
Presentation – An Honest Performance
Finally it was their group’s turn on stage.
Under bright lights,
they started reading their lines—
at first stumbling over words
but gradually each word became natural.
They reached that pivotal scene where they had to confess how much rumors hurt yet choose honesty instead of hiding; what came out wasn’t just acting—it was real.
There was silence in the hall after those powerful lines;
then loud applause followed.
After Applause — A New Beginning
Coming down from the stage feeling lighter,
Rei and Kenji immediately hugged both Mika and Yuuji (“You two were amazing!”).
Suddenly classmates weren’t whispering or gossiping anymore—they were congratulating them sincerely.
Yuuji turned to Mika:
“It’s true... when you stop hiding,
the world does become brighter.”
Mika smiled back at him:
“And it gets even clearer if someone truly stands by your side.”

End of Seventh Chapter

(Tagalog)
Kabanata 7: Sa Harap ng Lahat
Umaga – Kabang Hindi Matakasan

Nagsimula ang araw na parang napakabigat para kay Mika at Yuuji. Habang papasok sa auditorium si Mika kasama sina Rei at Kenji, ramdam niya ang tensyon—lalo pa’t puno ng estudyante at g**o ang silid.“Relax lang,” bulong ni Rei, “nandito kami.”
Si Yuuji naman ay tahimik lang habang sinusuri pa ulit yung script; halatang kinakabahan pero pilit pinapakalma sarili.
Bago Umpisa — Buong Grupo Magkakasama
Habang naghihintay sila backstage,
lumapit si Rika dala-dala juice boxes (“Pampalakas!”) sabay kindat.
Nagtipon silang apat—nagtawanan sandali kahit kabado lahat.
Kenji: “Pag nagkamali kayo doon mamaya… smile nalang tayo ha!”
Napatawa rin tuloy si Mika pati na rin si Yuuji.
Presentation – Tapat Na Pagganap
Tinawag na group nina Mika sa entablado.
Sa ilalim ng mga ilaw,
nag-umpisa silang magbasa ng linya—
noong una’y may pagkautal
pero unti-unti ring naging natural bawat salita.
Dumating yung eksenang kailangan nilang magsabi kung paano nasaktan dahil sa tsismis ngunit mas mahalaga parin maging tapat kaysa magtago; lumabas mula mismo sa loob nila hindi lamang bilang character kundi bilang sila talaga.
Tahimik saglit buong hall pagkatapos nung matinding linyahan;
saka sumunod malakas na palakpakan.
Pagkatapos Ng Palakpakan — Bagong Simula
Bumaba sila mula stage nang magaan pakiramdam;
niyakap agad ni Rei at KenJi pareho SI mIKA AT yuUJ i(“Ang galing nyo!”).
Biglang dumami nagpapalakpak o bumati kina YuUJI AT MIka–hindi para usisero kundi talagang humanga.
Lumapit SI yUUJI Kay MIKA:
“Totoo pala... kapag di ka nagtago,
mas lumiliwanag din ‘yung mundo.”
Nginitian siya ni MIka:
“At higit pang malinaw kung may katabi kang totoo mong kakampi.”

Wakas Ng Ikapitong Kabanata

Beneath the moonlit vowChapter 6: Under One SpotlightMorning – An Unexpected PairingA week after whispers had died down,...
06/08/2025

Beneath the moonlit vow
Chapter 6: Under One Spotlight

Morning – An Unexpected Pairing
A week after whispers had died down, homeroom was unusually lively. Their teacher entered holding slips for drawing lots.“Every student will pair up for this month’s cultural presentation,” she announced cheerfully.
Mika drew her slip—her heart pounding when the name matched hers: “Nakamura Yuuji.” She caught his eye across the room; he looked equally stunned but offered a small nod.
Rika winked from behind (“Destiny strikes again!”), while Kenji gave an exaggerated thumbs-up.
The topic? A dramatic scene reenactment about trust and misunderstandings.
Practice – Tension in the Clubroom
After classes, partners gathered in empty classrooms to rehearse. Mika sat beside Yuuji at a low table scattered with scripts—but neither spoke at first.
Finally:
“You okay if we do this?” asked Mika quietly.
Yuuji hesitated before answering,
“I’m not great at acting…but I want to try.”
He glanced away,
“As long as it’s you.”
They read lines together—the dialogue between two friends torn apart by rumors felt eerily close to home. Sometimes their own words slipped into character voices without meaning to.
A few fumbled takes later,
they started laughing—tension dissolving each time someone flubbed a line or made up silly stage directions (Kenji popped through once wearing sunglasses just for fun).
Evening — Honest Rehearsal Beneath The Lights
As dusk fell on campus, only security lights glowed left in corridors.
Still rehearsing alone now—
the script called for one friend’s confession:
“I kept my distance because I thought…if people talked about us…it would ruin what we have.”
Mika paused reading aloud;
then softly finished—not just following lines anymore:
“But maybe being honest means letting others see how much you matter.”
For several seconds,Y uuiji said nothing—
then set aside his script entirely,
“That wasn’t acting...was it?” he whispered.
She shook her head,
“Nope.”
And right there—in shadows cast by forgotten spotlights—they stood face-to-face:
Neither hiding nor pretending,
but simply choosing—
to share whatever might come next.

End Of Sixth Chapter

(Tagalog)
Kabanata 6: Sa Ilalim ng Iisang Liwanag
Umaga – Hindi Inaasahang Pagkakapareha
Isang linggo pagkatapos humupa ang mga bulungan, naging masigla ulit ang homeroom. Dumating si sensei bitbit ang isang mangkok na may papel para magbunutan.
“Magpapartner kayo para sa buwanang cultural presentation,” anunsyo niya nang masaya.
Humugot si Mika—kinabahan siya nang makita niyang “Nakamura Yuuji” and katambal niya. Nagkatitigan sila mula sa dulo ng silid; mukhang nabigla rin si Yuuji pero bahagyang tumango bilang sagot.
Mula likod ay kumindat agad si Rika (“Tadhana raw!”), habang todo thumbs-up naman si Kenji.
Ang tema? Isang dramatikong eksena tungkol sa tiwala at maling akala.
Practice – May Kaunting Tension Sa Clubroom
Matapos ang klase, nagsipagtungo lahat papunta sa kani-kanilang groups upang mag-ensayo.Tahimik lang sina Mika at Yuuji—magkatabi pero parehong walang imik muna,
habang nagkalat pa yung kopya nila ng script.
Sa wakas:
“Ayos lang ba sayo ‘to?” tanong ni Mika mahina.
Nag-atubili sandali bago sumagot Si yUJI,
“Hindi ako sanay umarte…pero gusto kong subukan.”
Iwas tingin siya,
“Basta ikaw.”
Binasa nilang magkasama yung lines—parabang sariling buhay din nila
dahil kwento ito noong magkakaibigan na nasira dahil tsismis.
Minsan nga, parang di sinasadya—
nagiging totoo bigla boses nila habang nagpapraktis.
Ilang beses silang nagkamali o natawa;
nawala tuloy kaagad kaba tuwing may pumapalpak (minsan pa pumasok bigla SI KenJi suot shades pang-disturb lang).
Gabi — Totohanan Nang Pagsasanay Sa Harap Ng Mga Ilaw
Paggabi, naiwan nalang silang dalawa; patay halos lahat maliban security lights.
Nagpapatuloy parin ensayo—
Dumating sila doon mismo kung saan kailangang aminin NG character:
“Kaya lumayo ako kasi inisip ko…pag pinag-usapan tayo...baka mawala lahat.”
Napahinto Sandali SI mIKA SA pagbabasa;
tapos tinuloy–hindi NA sumusunod Lang SA script:
“Pero sig**o kailangan natin maging tapat…
kahit makita NG iba kung gaano ka kahalaga sakin.”
Tahimik munA SANDALI sI yuUJI—
tapos ibinaba nya Lahat Ng script,
“HIndi mo ginaganapan ‘yan…di ba?” mahinahon nyAnG sabi.
Umiling SI MIka,
“Hinde.”
At duon mismo—sa pagitan Ng madilim Na hallway At liwanag galing spotlights—
humarap SilA S a isat isa;
walANG pagtatago,o pagpapanggap…
kundi simpleng pagpili–
Na harapin Kung ANO man Ang susunod.

Wakas Ng Ikaanim Na Kabanata

Chapter 5: Whispers After Midnight(English)Morning – A Stir in HomeroomAfter the dazzling Tanabata festival, Hoshizora A...
04/08/2025

Chapter 5: Whispers After Midnight
(English)

Morning – A Stir in Homeroom
After the dazzling Tanabata festival, Hoshizora Academy was abuzz with gossip. Photos from last night—especially those showing Mika and Yuuji together under lanterns—had spread like wildfire through group chats.
As soon as Mika entered the homeroom, she felt eyes on her; whispers rippled behind cupped hands. Rei quickly joined her side for support.
Kenji tried to lighten things up by grinning, “You’re trending again—you two looked cute out there!” Rika added teasingly but kindly, “So… is it official yet?”
Yuuji arrived late that morning with his usual calm face—but something about how he avoided everyone’s gaze gave him away.
Breaktime – Facing Rumors Together
Mika found herself cornered near the lockers by a small cluster of classmates fishing for details:
“Are you really dating Nakamura-kun? What did you wish for?”
She hesitated—a part of her wanted to deny everything just to shut down attention,
but another part remembered how steady Yuuji had been beside her beneath those bamboo wishes.
Before she could answer awkwardly,
Yuuji appeared at her shoulder—
his quiet presence both protective shield and silent encouragement.
He spoke softly but clearly:“We’re figuring things out ourselves.”
That gentle honesty made most back off—even if didn’t stop every whisper.
Lunch – The Rooftop Again
Seeking escape from all eyes (and endless questions), Rei led Mika up onto the rooftop once more.
Surprisingly—or maybe not anymore—Yuuji was already sitting there sketching quietly.
The three sat together eating lunch in rare silence until finally
Rei broke it:
“I think people are jealous because what you have feels real.” She nudged Mika meaningfully.
When Kenji crashed their hiding spot later carrying extra melon bread (“Cheer-up carbs!”),
even Yuuji managed a smile—and passed half his drawing over so they could fill in color together again.
Afternoon — Small Steps Forward
By afternoon classes,
the rumors faded into background noise as lessons dragged on;
still—the air between MIka & YuUJI seemed charged now with unspoken words.
Right before dismissal,Y uuiji caught M ika alone outside music room:
“You know…I used to hate being talked about,” he admitted nervously, “But I don’t mind when it comes from standing next to you.”
Mika laughed—for once letting nerves drop entirely—and reached gently for his hand:
“So let them talk,” she whispered,
“Maybe this time…I want our story known too.”
And somewhere between shy smiles & summer sunlight,
they realized neither secrets nor stares would ever matter quite as much—as simply belonging beside each other.

End Of Fifth Chapter

Kabanata 5: Bulungan Pagkalipas ng Hatinggabi
(Tagalog)

Umaga – Maingay ang Homeroom
Pagkatapos ng makulay na Tanabata festival, maingay muli sa Hoshizora Academy—usap-usapan ngayon ang mga litrato nina Mika at Yuuji habang magkasama sa ilalim ng mga parol. Kumalat agad ito sa group chats; halos lahat napansin sila.
Pagpasok ni Mika sa homeroom, ramdam niyang nakatutok ang mga mata sa kanya; may pabulong-bulong pa mula likod. Agad siyang nilapitan ni Rei upang samahan siya.
Sinubukang gawing biro ni Kenji: “Trending ka ulit ah—you two looked cute kagabi!” Dagdag naman ni Rika (medyo nang-aasar pero mabait), “So… kayo na ba?”
Late dumating si Yuuji noong umagang iyon—tahimik lang parang dati,
pero halatang iniiwasan niya tumingin kahit kanino.
Breaktime – Magkasamang Harapin Ang Tsismis
Hindi nagtagal ay kinorner si Mika malapit sa lockers
ng ilang kaklase na gustong manghuli:
“Totoo bang kayo na ni Nakamura-kun? Ano’ng wish mo?”
Napaisip sandali si Mika kung dapat niyang itanggi lahat para matapos nalang usisa;
pero biglang sumagi rin sakanya yung pakiramdam nung gabi—kung paano tahimik ngunit matatag si Yuuji kasama niya doon.
Bago pa man siya makasagot,
sumulpot mismo si Yuuji katabi niya—
marahang naging pananggalang at lakas-loob din.
Maingat ngunit malinaw nagsalita SI yUJI:
“Pinag-uusapan pa namin.”
At dahil dun, karamihan natahimik—
kahit hindi tuluyang natapos and bulung-bulungan.
Lunch – Balik Sa Rooftop
Naghanap sina Rei at Mika nang tahimik kaya umaakyat silang muli
sa rooftop.
Pero naroon pala agad Si yuYJI —nagsi-sketch ulit gaya dati.
Tatlo silang sabay-sabay kumain noon; bihirang katahimikan hanggang binasag yun NI rei:
“Sig**o naiinggit lang iba kasi totoo ‘yung meron kayo.” Sabay kindat kay MIka.
Nung sinundan sila kalaunan Ni kenJi dala-dala extra melon bread (“Pampagana raw!”),
napapangiti pati SI yUJI —
saka iniabot kalahati NG drawing nito para kulayan nilang magkakasama tulad nu'ng dati.
Hapon — Maliit Na Hakbang Paunahan
Habang patuloy klase buong hapon,
unti-unting lumamig tsismis habang abala teachers;
subalit nananatiling kakaiba hangin kina MIka AT Yuiji—
parabàng punô lagi Ng di-masinabing damdamin.
Bago uwian,naghintayan Sandali SA labás NG music room:
“Ako,” marahang sabi NI Yuiji,
“Hinding-hindi ko gusto maging sentro NG usapan...
Pero okay Lang Pala basta tabi kita.”
Tumawa SI mIKA—for once tinanggal takot nya–at hinawakán mahina kamay Nito:
“Kahit anó pang sabihin nila,” bulóng nya,
“Sana ngayón... handa akong makita talaga tayo.”
At dumaan nga Ang tag-init kasabay shy smiles & liwanag—
naisip nilang tanging mahalaga’y ‘yung karamay mo…
hindi balakid maski gaano kalupít o kaliwanag tingin Ng mundo.

Wakas Ng Ikalimang Kabanata.

Chapter 4: The Night of Tanabata(English)The next day, Hoshizora Academy was buzzing with excitement as everyone prepare...
03/08/2025

Chapter 4: The Night of Tanabata
(English)

The next day, Hoshizora Academy was buzzing with excitement as everyone prepared for the annual Tanabata Festival—a magical night when students wrote their secret wishes on colorful slips and tied them to bamboo branches. For Mika, this event always felt special; it was as if even her most hidden hopes might come true.
Morning – Rei’s Invitation
As Mika and Rei entered school that morning, they were greeted by Kenji and Rika.
“Hey! Let’s all go together tonight at the festival!” Rika said slyly, giving Rei a wink.
Mika glanced at Yuuji; he looked like he wanted to say something but hesitated—instead just nodding quietly.
While everyone discussed booth assignments,
Yuuji remained mostly silent again—but Mika noticed his glances toward her had grown more frequent—
as though there were questions or confessions trapped inside him…always interrupted whenever someone else came near.
Noon – Secret Wishes in the Back Room
During lunch break another group project required them to gather decorations. While Kenji and Rika fetched panda lanterns from the faculty room,
Mika found herself alone once more with Yuuji.
They sat silently until suddenly Yuuji spoke up:
“Sometimes I wonder…what if I didn’t have so much baggage?”
His words caught Mika off guard—their conversation turning serious faster than she expected.
She offered a gentle smile:
“You don’t need to be afraid—to come closer or make a wish.”
Then she pulled out two small strips of colored paper:
“So? Want us both to write one later?”
Yuuji could only nod—trying but failing not to show how happy that made him.
Evening – Festival Under Hanging Stars
By evening, crowds flooded into campus under vibrant lights from lanterns
and laughter spilled everywhere along with music.
While Kenji's crew dove into goldfish scooping games,
Mika wandered away—with Yuuji beside her—
toward slender bamboos heavy now
with hundreds of fluttering wish papers.
There was quiet between them before Mika finally read hers aloud:
“I hope someday I can find courage—to share what I truly feel…”
Yuuji followed;
at first unsure he'd even write anything down—but then carefully took pencil to paper:
“I want—for once—even my bravest acts...to be real.”
Their eyes met as they hung their wishes side by side—and let summer wind carry those dreams skyward.
A few classmates spotted them and started teasing—
“Ooohh love team!” called out Kenji,
But neither Mika nor Yuuji paid any mind;
for however briefly—they’d carved out their own little paradise beneath these festival stars.
Final Moment Beneath Lantern Light
Before heading home,Y uuiji paused,
“Would you like…to see who I really am?”
Instead of answering straightaway,M ika simply smiled,and gently reached for his hand.
“No matter where that takes us,” she whispered softly,
“We’ll face it together.”
On this night filled with manmade stars above,
a new beginning sparked between them—
because no matter how many eyes watched in curiosity,
only hearts ever know what is truly shared.

End Of Fourth Chapter ...

(Tagalog)
Kabanata 4: Ang Gabi ng Tanabata
Kinabukasan ay abala na ang buong Hoshizora Academy sa paghahanda para sa taunang Tanabata Festival—isang gabi kung saan bawat estudyante ay pwedeng magsabit ng kanilang lihim na hiling sa mga papel at itali ito sa kawayan. Para kay Mika, palaging espesyal ang okasyong ito dahil dito raw natutupad kahit papaano ang pinakatatagong pangarap.
Umaga – Paanyaya ni Rei
Pagkapasok pa lang nila Mika at Rei ay agad silang sinalubong nina Kenji at Rika.
“Uy! Sama-sama tayong apat mamayang festival ah!” aya ni Rika sabay kindat kay Rei.
Napatingin si Mika kay Yuuji; parang may gusto itong sabihin ngunit nag-alangan kaya tumango nalang nang mahina.
Habang nagpaplano sila tungkol sa booth assignments,
tahimik lang ulit si Yuuji pero pansin mong mas madalas siyang mapatingin ngayon kay Mika—
tila ba gustung-gusto niyang itanong o aminin…pero laging nauudlot kapag may ibang tao.
Tanghali – Lihim Na Papel Sa Likod Ng Silid
Nagkataon isang group project ulit kinailangan nilang gawin matapos mag-lunch break. Habang busy sina Kenji at Rika mangolekta ng panda-decorations mula faculty room, naiwan sandali sina MIka at Yuiji.
Tahimik noong una pero pagkatapos biglang nagsalita si Yuiji:
“Minsan iniisip ko... paano kaya kung wala akong daláng baggage?”
Nagulat si MIka—hindi niya inaasahan lalalim ganun kabilis usapan nila ngayón.
Ngumiti siya nang payapa:“Huwag kang matakot lumapit o humiling.”
Sabay inilabas nya yung maliit na wish paper:
“O ano? Sabay tayo magsulat mamaya.”
Tumango lang Si yuYJI habang pilit nililihim saya.
Gabi – Pista At Mga Bituing Nakasabit
Dumagsa lahat ng estudyante pagsapit ng dilim; makulay ang liwanag mula parol
at lanterns habang baha-baha rin tawa’t musika.
Habang abala grupo nina Kenji sumabak sa goldfish scooping contest,
naglakad naman palayo sila MIKA AT yUJI patungo dun mismo
sa maliliit na punòng kawayan napuno nàg makukulay na wish strips.
Tahimik sandali bago unang bumasa SI mika:
“Sana magkaroon ako lakas loob ilahad ‘tong tunay kong nararamdaman…”
Sumunod SI yuYJI;
muntik pa sanàng hindi isusulat ngunit kinuha din lapis saka maingat isinulát:
“Nais ko sanà maging totoo — kahit minsan man lamang — lahat nung ipinapakita kong tapang.”
Nagtama tinginan nila habang sabáy isinampay mga papel kasabay ihip hangín.
May ilang kaklase nakakita't nagtuksuhan;
"Uy uy love team!" sigaw ni Kenji,
Pero di alintana yun kina MIKA AT yUJI—
paraiso nilang saglit ginawang makatotohanan buhat bituin hanggang dulo.
Huling Sandali Sa Ilalim Ng Parol
Bago tuluyang umuwi nagyaya muna Si yuYJi,
"Gusto mo bang makita 'yung totoó kong sarili?"
Hindi sumagot agad SI mIka kundi ngumiti saka marahang hinawakan kamay nito.
"Saanman iyon dadalhin," bulóng niya,
"haharapin natin."
Sa gabíng puno ng bituing gawa tao’t kalikásan,
nagmulan bagong simula para sakanila—
na bagamat maraming matang nakakasilip,
puso lamang talaga ang tunay nakakaalam.

Wakas Ng Ikaapat Na Kabanata

Address

Digos

Telephone

+639460033045

Website

Alerts

Be the first to know and let us send you an email when Whispered Confessions posts news and promotions. Your email address will not be used for any other purpose, and you can unsubscribe at any time.

Share