Tidningen Curie

01/09/2025

Hur GÖR forskarna egentligen, för att över huvud taget hinna med kärnverksamheten – att forska?

Madeleine Dutoit, Svensk nationell datatjänst, skriver om ett projekt som ska underlätta datahanteringen för forskare. Med det är inte lätt att göra rätt.

För att hålla reda på alla trådar behöver forskaren också vara halvjurist, halvtekniker, halvarkivarie och halvadministratör.

För att hålla reda på alla trådar behöver forskaren också vara halvjurist, halvtekniker, halvarkivarie och halvadministratör. Madeleine Dutoit skriver om ett projekt som ska underlätta datahanteringen för forskare.

29/08/2025

Årets upplaga av Östersjöfestivalen innehåller bland ett samtal mellan forskare och konstnärer om klimatförändringar.

För två år sedan samarbetade forskare med tonsättare, för att omvandla forskningsresultat till musik. En av forskarna var Carolin Seiferth, Stockholm University, som forskar om vattenbrist på Öland.

– Man vet hur vattenbrist ser ut, men inte hur det låter. Det var ett annorlunda experiment som fick mig att tänka på hur min forskning kan kommuniceras på ett mer kreativt sätt.

https://www.tidningencurie.se/nyheter/klimatforskning-blir-till-skon-musik

Stockholm Resilience Centre Berwaldhallen Östersjöfestivalen/Baltic Sea Festival

28/08/2025

Vilka jämställdhetsåtgärder har någon effekt?

– Skaffa ett jämställdhetskontor eller en ansvarig för jämställdhetsfrågor, säger Charlotte Silander, docent i statsvetenskap vid Linnéuniversitetet.

Hon har lett ett omfattande, nordiskt projekt som sökt svar på vad som fungerar – och inte fungerar – för att öka jämställdheten inom akademin.

– Lärosäten berättar gärna om sina jämställdhetssatsningar. Men att följa upp, mäta effekter och redovisa resultat är inte lika vanligt.

Missa inte intervjun med henne:
https://www.tidningencurie.se/nyheter/fallor-och-framgangsrecept-for-en-mer-jamstalld-akademi

27/08/2025

Antalet nya doktorander minskar stadigt. Högskolan Väst har hittat en modell som kan få fler att välja forskarbanan, skriver Ulrika Lundh Snis, Laurence Piper och Hanne Smidt Sodergard.

Modellen går ut på att låta studenter delta i pågående forskningsprojekt och grundläggande forskningskurser. Efteråt har studenterna uppgett att de fått färdigheter som de inte skulle fått inom traditionella utbildningsprogram.

Antalet nya doktorander minskar stadigt. Nya siffror från UKÄ bekräftar denna oroande trend. På Högskolan Väst har vi hittat en modell som kan få fler att välja forskarbanan, skriver tre representanter för högskolan.

26/08/2025

Krångliga datorsystem. Tidskrävande rapporter. Utvärderingar och analyser. Och en aldrig sinande ström av nya, administrativa uppgifter.

Professorerna Lisa Hellman, Lunds universitet, och Anna Sarkadi, Uppsala universitet, ser administrationen som ett stort arbetsmiljöproblem som tar tid och energi från kärnverksamheten inom akademin.

– Vi kan inte anställa bort problemet. Framtidens akademiska ledare måste våga skära i uppgifter och göra administrationen mer verksamhetsnära, säger Lisa Hellman.

En ständigt närvarande börda och ett hot mot den fria forskningen. Professorerna Lisa Hellman och Anna Sarkadi ser den omfattande administrationen inom akademin som ett allvarligt arbetsmiljöproblem. De efterfrågar mer diskussion – och tydliga åtgärder – för att minska byråkratiseringen...

25/08/2025

Att doktorera vid ett universitet för tillämpad forskning – går det ens? Ja, i Schweiz.

Vår krönikör Maria Ljung, är doktorand vid Bern University of Applied Sciences och University of Lucerne – just i skärningspunkten mellan två system – det tillämpade och det akademiskt traditionella. Forskning har inte råd att stå alltför långt bort från praktiken, skriver hon.

”Jag har alltid tyckt om att se forskning som en del av ett större samhällspussel – där både empiriska och teoretiska bitar måste falla på plats.”

Akademisk stringens och praktisk relevans kan vara varandras förutsättningar. Maria Ljung skriver om forskarutbildningar där teori och praktik är integrerade från början.

20/08/2025

”Vi uppmanar ledare för svenska lärosäten, att agera enligt sina egna etiska principer och ta ställning mot folkmordshandlingar i Gaza och angrepp på det palestinska utbildningssystemet”.

Det skriver åtta forskare och akademiska ledare vid svenska lärosäten.



UUppsala universitet MMalmö universitet LLunds universitet GGöteborgs universitet LLinköpings universitet MMittuniversitetet

Bryt tystnaden och värna den akademiska friheten. Vi uppmanar ledare för svenska lärosäten att agera enligt sina egna etiska principer och ta ställning mot folkmordshandlingar i Gaza och angrepp på det palestinska utbildningssystemet, att försvara studenters rätt till fredliga protester och ...

19/08/2025

Sverige lyckades bli värdland för ESS i konkurrens med flera andra europeiska länder. Men nu behöver vi också dra full nytta av de betydande svenska investeringar som redan gjorts på ESS. Annars går vi miste om banbrytande forskning vid spallationsanläggningen i Lund.

Det menar de tre fysikprofessorerna Peter Christiansen, Lunds universitet, Tord Ekelöf, Uppsala universitet och Tommy Ohlsson, Kungliga Tekniska högskolan i en .

Svenska myndigheter ger inte tillräckligt stöd till storskaliga forskningsinfrastrukturer. Därmed går Sverige miste om banbrytande forskning som det världsunika ESS-laboratoriet skapar förutsättningar för. Dagens system för hur statens forskningsmedel används för att planera, utveckla och...

18/08/2025

Skulle Carl von Linné känna igen artforskningen idag?

I hans system sorteras växter och djur efter hur de ser ut. Idag upptäcker forskare nya arter som de bara har ”sett” som dna-sekvenser.

Nya metoder inom AI och genetisk analys har inneburit en revolution. Samtidigt växer oron över att allt färre forskare behärskar de traditionella arbetssätten.

Curie har pratat om arvet efter Linné och dagens forskningsmetoder, med Linnéexperten Mariette Manktelow, Tobias Andermann forskare i organism­biologi vid Uppsala University, och Erica Mejlon på Artdatabanken SLU.

Skulle Carl von Linné känna igen artforskningen om han återuppstod från de döda? Nya metoder inom AI och genetisk analys har inneburit en revolution. Samtidigt växer oron över att allt färre forskare behärskar de traditionella arbetssätten.

16/08/2025

– Jag kommer att ta med lyssnarnas på en resa genom rymden och berätta om spännande ögonblick i min karriär. Förhoppningsvis kan det inspirera fler att våga utforska det okända.

Ella Carlsson är generaldirektör för Rymdstyrelsen. Som tolvåring blev hon frälst av ”Star Wars”-filmerna, vilket har format hela hennes karriär. Hon har varit överste och rymdchef vid Försvarsmakten och även arbetat på rymdbasen Esrange i Kiruna. Ella Carlsson har forskat om Mars och drömmer om att besöka planeten.

Idag kan du höra henne i Sommar & Vinter i P1, https://www.sverigesradio.se/avsnitt/ella-carlsson-sommarpratare-2025

Läs också vår tidigare intervju med henne i Curie: ”Jag kan varenda replik i Star Wars” https://www.tidningencurie.se/nyheter/jag-har-en-speciell-karlek-till-mars

Swedish Institute of Space Physics

Rymdstyrelsens generaldirektör om Star Wars, Mars och Sverige i rymden.

12/08/2025

Mest läst i Curie i år!
Camille Parmesan kallar sig vetenskaplig flykting och bedriver sedan åtta år sin banbrytande forskning om biologisk mångfald i Frankrike. Den amerikanska professorn lämnade USA för Frankrike efter att president Trump trädde ur Paris-avtalet under sin första ämbetsperiod 2017.

– Redan under sin första period slog Trump sönder klimatforskningen genom att ta bort finansieringen till statliga myndigheter, stoppa rapporter om klimatförändringar och hindra klimatforskare från att prata med media. Nu gör han samma sak med all forskning och vetenskap, säger Camille Parmesan.

Missa inte artikeln Framstående forskare vänder USA ryggen https://www.tidningencurie.se/nyheter/framstaende-forskare-vander-usa-ryggen

07/08/2025

– Jag ska prata om matte och tarotkort, om det som går att räkna ut och det som inte gör det. Och om försöken att finna tröst i tillvaron när någonting händer som slår omkull alla ens drömmar och planer.

Julia Ravanis är författare och doktor i teknikhistoria som i sitt författarskap utforskar likheterna mellan teoretisk fysik och mänskliga upplevelser. Julia Ravanis bok om den bortglömda matematikern Emmy Noether har beskrivits som ”poetisk och vacker” av kritiker. Fackboksdebuten ”Skönheten i kaos” sattes nyligen upp på Folkteatern i Göteborg.

Idag kan du höra henne i Sommar & Vinter i P1, under hösten kommer hon även dyka upp i Curie som krönikör!
Chalmers University of Technology

Teknikhistorikern om att använda statistik för att försöka förstå varför hennes bror dog.