Professionell LSS-lågaffektivt bemötande-tydliggörande pedagogik

16/06/2025

Att leva med autism och ADHD är ofta en daglig kamp, en känslomässig berg- och dalbana som inte syns på ytan. Samhällets brist på förståelse kan göra den ännu tyngre. Det är lätt att döma eller säga saker som:

“Ryck upp dig.”
“Alla har det jobbigt ibland.”
“Skärp dig.”
“Så svårt kan det väl inte vara?”
“Det sitter bara i huvudet.”
“Bit ihop.”
“Det finns de som har det mycket värre.”
“Så farligt är det inte.”

- istället för att lyssna och visa förståelse.

Tillsammans kan vi bli mycket bättre på att se, respektera och stötta.

Genom kunskap och förståelse tar vi ansvar istället för att vända ryggen.
Det är så vi gör skillnad på riktigt.

05/06/2025

Att förstå detta perspektivskifte är det viktigaste av allt – det gör skillnad på riktigt!

Om vi som personal inom t.ex. LSS, psykiatri, HVB eller skola utgår från att de personer vi arbetar med (brukare, boende, klienter, ungdomar eller elever) gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar/förmågor i varje situation, skapar det ett förhållningssätt genomsyrat av nyfikenhet, ansvarstagande, kreativitet och lösningsfokus. Vi blir också mer öppna för att anpassa krav, erbjuda stöd, visa genuin empati och förmedla lugn. Detta sätt att se på problemskapande/utmanande beteenden är enligt mig grundläggande och helt avgörande för att kunna ge ett fint, professionellt och medmänskligt stöd i stunden och över tid oavsett målgrupp och verksamhet.

Om vi i stället tänker att personen medvetet vägrar, motarbetar, stör och krånglar kommer vi att lägga allt ansvar på personen själv – hen gör ju detta med flit! Vi kommer inte försöka förstå, och vår förmåga att vilja eller kunna se bakomliggande orsaker minskar kraftigt.
Vi blir mer auktoritära i vårt bemötande och förväntar oss lydnad snarare än att försöka förstå och vara följsamma.
Vi slutar även att anpassa vårt eget bemötande, och det blir mkt svårare (nästan omöjligt) att visa/känna empati.

Att skifta perspektiv på det här sättet kallas för att göra synvändan.

23/05/2025

Att skapa ett bildstöd är inte svårt, det klarar nästan vem som helst. Det svåra är att ge bildstödet ett värde för personen som ska använda det.

16/05/2025

Jag använder mig ofta av dessa tre boxar under handledning för att synliggöra regler och gränser som finns i verksamheter och sedan om det behövs flytta dessa till rätt box.

I box A finns regler för situationer som kan bli farliga på riktigt, som tex att springa ut mitt i en hårt trafikerad väg, klättra upp på taket när det blåser storm, åka bil utan bilbälte eller vid -30 ºC gå ut i skogen i bara underkläder.
Här kliver vi som personal in och säger stopp, här backar vi inte undan, här går en gräns!
Dessa situationer hamnar alltså i box A och ska vara i box A.

Men många verksamheter upprätthåller tyvärr sina vardagsregler genom att förvara dessa i box A (vad man får prata om, var när och hur man får använda sin mobiltelefon, tider som ska hållas, matsituationer, städning, regler i gemensamma utrymmen mm.mm).
Detta skapar ofta onödiga konflikter med personal som i sin tur leder till oro, stress och ångest hos de människor vi är anställda för att ge stöd.

Dessa vardagsregler ska vara i box B eller kanske rent av i box C. I box C hamnar det vi inte ska lägga så mkt energi på och kan bortse ifrån.

Målet ska vara att få in så mkt som möjligt i box B, 90-95% av allt som sker/situationer som uppstår i verksamheten bör hamna här.

I box B finns det också regler att följa, men här görs det på ett flexibelt och strukturerat sätt. Här skapar vi struktur, anpassar och tar oss tillsammans framåt med stödanvändaren.

I box B utgår vi ifrån att alla människor gör sitt bästa i varje situation och när ”det vanliga” inte fungerar erbjuder vi alternativ och ett anpassat stöd. Vi påminner varandra och oss själva om varför brukaren, klienten eller ungdomen är här hos oss och att hen är extra sårbar.

Hur arbetar ni med regler och gränser i er verksamhet?

”Modellen är inspirerad av Collaborative Problem Solving (CPS), en forskningsbaserad och beprövad metod för att förstå och bemöta utmanande beteenden”.

09/05/2025

Glöm inte att:
Vårt fokus måste alltid ligga på hur vi bemöter, inte på hur personerna vi arbetar med beter sig.

05/05/2025

04/04/2025

Avslutat veckan med en digital föreläsning för Höganäs Omsorgs personal inom Daglig Verksamhet.

Så kul att få växla ärende/metodhandledning runt om i Skaraborg med att prata om professionella metoder och implementering för en verksamhet som ligger i startgroparna!

Lycka till med ert fortsatta förändringsarbete✨

31/03/2025

det finns inga svåra barn

men det finns barn som har det svårt

döm inte, försök förstå

Understand autism, the person and what to do. Visit http://bit.ly/2UuogeG

28/03/2025

Jag hör ofta att personal från olika verksamheter för barn och unga lägger allt ansvar på barnets trauman och brist på omsorg när vardagen inte fungerar och det förekommer utmanande beteenden.

”Det är inte konstigt att hen beter sig såhär med allt hen varit med om tidigare i livet, hen är så rädd att bli sviken igen, hen litar inte på någon vuxen”.

Denna mening kan vara en riktigt bra ingång för att ge stöd men tyvärr blir det inget mer utan bara ett konstaterande för att sedan backa undan och ”överge” barnet.

Detta upprepar sig gång på gång på gång på gång, tills verksamheten en dag inte orkar mer och bestämmer sig för att barnet måste flyttas på/skrivas ut

Som personal i dessa verksamheter behöver du kunna ha flera tankar i huvudet på samma gång, givetvis kunna förhålla dig till barnets trauma men samtidigt kunna avleda, skapa förutsägbarhet, anpassa, kravavlasta och förmågan att i efterhand se över sitt eget bemötande och vilken påverkan det har haft på situationer som uppstått.

Det finns så många enkla/tydliga metoder och förhållningssätt att använda i denna typ av verksamheter som ger personalen fina/effektiva och hållbara verktyg i just dessa svåra situationer, men de måste implementeras på riktigt för att fungera och sedan följas upp konstant.

Det räcker inte med att säga att man arbetar med, lågaffektivt förhållningssätt, TMO och KASAM det ska genomsyra och synas i allt personalen gör, det vardagliga arbetet, alla överlämningar, alla personalmöten och sist men inte minst i alla svåra/komplexa utmanande situationer som uppstår i verksamheten.

Gräset är inte grönare på andra sidan för dessa barn. Det finns ingen verksamhet som kommer göra det bättre. Det blir en ond cirkel som till slt blir väldigt svår att bryta och ofta leder till diverse inlåsningar, utanförskap, ännu mer ångest oro och stress, kriminalitet, missbruk osv.

Så till er som bestämmer på dessa verksamheter, stanna upp och tänk ett varv till innan ni flyttar ett barn pga. utmanande beteende. Sök stöd, hjälp och se det istället som ett ypperligt läge att öka upp er kunskap och implementera dessa metoder på riktigt.