Professionell LSS-lågaffektivt bemötande-tydliggörande pedagogik

26/09/2025

Har du varit med om att samma utmananingar i arbetet återkommer, oavsett hur mycket ni försöker lösa dem?

Vi som arbetar inom stöd- och omsorgsverksamheter behöver ofta hantera svåra och problematiska situationer.

För att kunna utvärdera varför vi hamnade där, krävs det att vi som personalgrupp alltid strävar efter att arbeta enhetligt och prestigelöst.

Om alla arbetar på sitt eget sätt/bygger sina egna system blir det nästan omöjligt att i efterhand se vad som fungerar och vad som behöver förändras.

Det är först när vi strävar efter enhetlighet som vi får en helhetsbild av vad som fungerar och vad som behöver förändras.

Vi är alla olika människor med våra unika personligheter, och att nå ett ’perfekt’ resultat är kanske omöjligt, men det måste ändå alltid vara vårt mål.

Det är då vi tillsammans kan bygga insatser som håller över tid och verkligen gör skillnad.

18/09/2025

Tillbaka efter en givande och inspirerande eftermiddag med ett stödpedagognätverk.

Ett av mina uppdrag i höst och vinter är att metodhandleda nätverket och ge dem förutsättningar samt nya pedagogiska verktyg för att vägleda sina respektive personalgrupper inom metodarbete, bemötande, anpassningar och delaktighet.

Extra roligt när enhetschefer är med i nätverket, deltar i diskussioner och delar med sig av sina erfarenheter och utmaningar. Det ger både en djupare förståelse och nya infallsvinklar för gruppen.

12/09/2025

Hon vill må dåligt.
Han testar oss hela tiden.
Hon vill bara ha uppmärksamhet.
Han försöker manipulera oss.
Hon vill alltid ha allting på sitt sätt.
Han vill inte ändra sig.
Hon vill bara ha kontroll över all personal.
Han utnyttjar systemet.
Hon sätter alltid igång bråk när det inte passar.
Han gör sig dummare än han är.
Hon vill inte samarbeta.
Han vet precis vilka knappar han ska trycka på.
Han bryr sig inte om någon annan.
Hon gör så för att få extra uppmärksamhet.
Han väljer själv att göra det svårt.
Hon förstör alltid stämningen.
Hon vill bara styra och bestämma.
Han gör det här för att vi ska ge upp.
Hon gör allt för att slippa anstränga sig.
Han ska alltid få sin vilja igenom, oavsett vad.
Hon söker bara drama.
Han vet men skiter i det.
Hon gör bara så för att provocera.
Han vill att vi ska bli arga.
Nu blir det en sån dag igen.
Tänk om han inte bodde här.

Nej.

När vi lämnar ifrån oss ansvaret till någon som saknar förutsättningar och förmåga att bära det, överger vi inte bara personen, vi förlorar också helt vår egen möjlighet att påverka och ge stöd.

Professionell personal lägger inte över ansvaret på de som minst kan bära det.
Professionell personal tar ansvar och ger stöd.

29/08/2025

Det spelar ingen roll hur fina värdeord som står på hemsidan eller hur många utbildningar vi har gått, om det vi gör i vardagen inte genomsyras av ansvar, kunskap, enhetlighet, empati och anpassningar kommer det vi säger oss stå för aldrig att nå fram till den vi är anställda för att ge stöd.

En person med NPF, psykisk ohälsa eller trauma ska inte behöva gissa vilket bemötande som väntar beroende på vem som jobbar.
Ett professionellt stöd ska alltid bygga på gemensamma strategier, inte på turen att “rätt” personal är på plats.

Om ditt arbetssätt bara fungerar när du arbetar med “rätt” brukare då är det inte professionellt.
Om ditt bemötande skiftar beroende på din dagsform eller kollegan du arbetare med, då är det inte enhetligt.
Om du kräver att individen ska anpassa sig till miljön, då har du glömt av vad anpassning betyder.

Ansvar innebär att vi aldrig lämnar över ansvaret till den som minst kan bära det.
Kunskap innebär att vi ständigt utvecklar vår förståelse för både individen och våra metoder.
Enhetlighet innebär att vi står på samma grund även om våra personligheter skiljer sig åt.
Empati innebär att alltid försöka förstå, inte döma. Anpassningar innebär att vi formar miljön efter individen, inte tvärtom.

Det är först när alla dessa delar samspelar i vardagen som vi kan säga att vi arbetar professionellt.

15/08/2025

Det sitter inte i väggarna, det sitter i personalen.

Det sägs ofta att rutiner och regler präglade av lydnad och kontroll sitter i väggarna: “Vi har alltid arbetat så här.” Men sanningen är att det är vi (personalen) som bär detta vidare, medvetet eller omedvetet.

Och det är hos oss förändring börjar.

Genom att utmana gamla normer och införa humanistiska metoder och förhållningssätt anpassade för neuropsykiatriska diagnoser, psykisk ohälsa, utmanande beteenden och erfarenheter av utsatthet kan vi steg för steg bygga verksamheter som vilar på tillit, trygghet, delaktighet och autonomi.

Det sitter inte i väggarna.
Det sitter i oss.

07/08/2025

25/07/2025

Låt oss ta ett exempel:
Olle bor på en gruppbostad (BMSS).
På gruppbostaden arbetar totalt 12 personal. Olle har ett stort stödbehov, bland annat vid tandborstning. Endast två av personalen upplever att de kan ge stöd vid tandborstning, de tycker att det är enkelt.

De övriga tio personalen känner oro eller rädsla inför situationen, eftersom Olle blir “jättearg” när de försöker hjälpa till. Konsekvensen blir att Olle inte får hjälp med tandborstning dagligen. Detta har blivit ett mönster som fortsätter, år efter år, utan att situationen förändras.

Detta exempel illustrerar vikten av ett enhetligt arbetssätt och att hela personalgruppen behöver gemensamma strategier för att kunna ge ett likvärdigt stöd – inte minst i utmanande moment som påverkar brukarens hälsa.

Som personal behöver vi därför alltid sträva efter att arbeta så enhetligt som möjligt, även om fullständig enhetlighet sällan är möjlig i praktiken. Vi har olika personligheter, olika kroppsspråk och olika sätt att kommunicera. Dessa olikheter är en naturlig del av varje arbetsgrupp, men de får aldrig bli det som styr vårt arbetssätt.

I stället måste våra individuella uttryck fungera som nyanser inom de gemensamma metoder vi har kommit överens om. Det är först när vi står på en gemensam grund som vi kan erbjuda brukaren ett professionellt stöd – oavsett vem i personalgruppen som utför det.

Det är också först då vi kan utvärdera vårt arbete, utbyta tankar och idéer på ett professionellt sätt – och tillsammans ta nästa steg framåt.

16/06/2025

Att leva med autism och ADHD är ofta en daglig kamp, en känslomässig berg- och dalbana som inte syns på ytan. Samhällets brist på förståelse kan göra den ännu tyngre. Det är lätt att döma eller säga saker som:

“Ryck upp dig.”
“Alla har det jobbigt ibland.”
“Skärp dig.”
“Så svårt kan det väl inte vara?”
“Det sitter bara i huvudet.”
“Bit ihop.”
“Det finns de som har det mycket värre.”
“Så farligt är det inte.”

- istället för att lyssna och visa förståelse.

Tillsammans kan vi bli mycket bättre på att se, respektera och stötta.

Genom kunskap och förståelse tar vi ansvar istället för att vända ryggen.
Det är så vi gör skillnad på riktigt.

05/06/2025

Att förstå detta perspektivskifte är det viktigaste av allt – det gör skillnad på riktigt!

Om vi som personal inom t.ex. LSS, psykiatri, HVB eller skola utgår från att de personer vi arbetar med (brukare, boende, klienter, ungdomar eller elever) gör sitt bästa utifrån sina förutsättningar/förmågor i varje situation, skapar det ett förhållningssätt genomsyrat av nyfikenhet, ansvarstagande, kreativitet och lösningsfokus. Vi blir också mer öppna för att anpassa krav, erbjuda stöd, visa genuin empati och förmedla lugn. Detta sätt att se på problemskapande/utmanande beteenden är enligt mig grundläggande och helt avgörande för att kunna ge ett fint, professionellt och medmänskligt stöd i stunden och över tid oavsett målgrupp och verksamhet.

Om vi i stället tänker att personen medvetet vägrar, motarbetar, stör och krånglar kommer vi att lägga allt ansvar på personen själv – hen gör ju detta med flit! Vi kommer inte försöka förstå, och vår förmåga att vilja eller kunna se bakomliggande orsaker minskar kraftigt.
Vi blir mer auktoritära i vårt bemötande och förväntar oss lydnad snarare än att försöka förstå och vara följsamma.
Vi slutar även att anpassa vårt eget bemötande, och det blir mkt svårare (nästan omöjligt) att visa/känna empati.

Att skifta perspektiv på det här sättet kallas för att göra synvändan.