Hifi & Musik

Hifi & Musik Tidningen Hifi & Musik handlar om hifi och musik. Med hifi menar vi all typ av ljudutrustning och ljudåtergivning.

Vi har funnits sedan hösten 1970 och utkommer med 10 utgåvor per år.

Hotelltips för Parisresan. :-)Bookbar - fullpackad ljudoas i Hotel Grand Amour, 18 Rue de la Fidélité.
17/07/2025

Hotelltips för Parisresan. :-)
Bookbar - fullpackad ljudoas i Hotel Grand Amour, 18 Rue de la Fidélité.

Så kom Oasis hem till Manchester igen. Förväntningarna var skyhöga och då är det sällan det blir så bra som man hoppats,...
13/07/2025

Så kom Oasis hem till Manchester igen. Förväntningarna var skyhöga och då är det sällan det blir så bra som man hoppats, men det här sprängde alla gränser. Det var helt enkelt overkligt bra - och om någon tror att jag överdriver kan ni googla vad den engelska pressen skriver. Daily Mirrors ingress sammanfattar det bra: "'I was at Oasis' biblical Manchester gig and saw something I thought was impossible".

Att publiken var helt bananas gjorde inte saken sämre. Stundtals är allsången öronbedövande - i varenda låt. Folk står och skrattar och gråter omvartannat. Främlingar står och gruppkramas. Det här var inte en konsert. Det var ett väckelsemöte.

/HE

Dekonstruerad stereo.Postmodern brutalism från 1983 signerad Ron Arad.Fem av de tio anläggningar som tillverkades finns ...
08/07/2025

Dekonstruerad stereo.
Postmodern brutalism från 1983 signerad Ron Arad.
Fem av de tio anläggningar som tillverkades finns på muséer världen över, bland annat på Röhsska i Göteborg
Och ja, allt fungerade. :-)

Omskakande! 😅Solid skräll i sommarhettan - Fyne Vintage Classic XII.
02/07/2025

Omskakande! 😅
Solid skräll i sommarhettan - Fyne Vintage Classic XII.

01/07/2025

Smakfull rigg hos Gig Harbor Audio i Seattle med kaxigt liggande Graham Audio LS3/1-högtalare, Audio Note och ovanlig Transcriptor med Origin-arm.

Sommar och semester innebär högsäsong för musikupplevelser. I helgen gick den första upplagan av Brunnsvik Music Festiva...
29/06/2025

Sommar och semester innebär högsäsong för musikupplevelser. I helgen gick den första upplagan av Brunnsvik Music Festival av stapeln någon mil utanför Ludvika.

Där har Jesper Lindell sin studio och där gav han en konsert tillsammans med sitt band The Brunnsvik Sounds förra året. I samband med det presenterades idén med en egen liten sommarfestival.

Den trivsamma lilla festivalen, inriktad på americana och roots-musik samlade ett antal svenska och utländska artister, varav många är knutna till bokningsbolaget Rootsy Music.

Förutom Jesper Lindell själv spelade bl.a. Per Persson och nya Packet, H.self och de amerikanska gästerna Judy Blank, Johnny Irion och Dylan LeBlanc. Den sistnämnde blev f.ö. genast en personlig favorit. LeBlancs finstämda toner förde tankarna till Neil Young när han var som bäst.

Jesper Lindell med band avslutade bägge kvällarna. Under lördagens sista låt (cover på The bands "The Weight") gjorde flera av de andra artisterna honom sällskap och ett gästspel gjorde även den andra Ludvika-sonen Moneybrother.
/HE

B&W firar sitt 45-åriga samarbete med Abbey Road.
19/06/2025

B&W firar sitt 45-åriga samarbete med Abbey Road.

Stereo sweetspot! 😅En pigg filmsnutt kom nyss i flödet. Högtalarna är Tannoy Canterbury (1958) gjorda för hörnplacering ...
17/06/2025

Stereo sweetspot! 😅
En pigg filmsnutt kom nyss i flödet.
Högtalarna är Tannoy Canterbury (1958) gjorda för hörnplacering à la Klipschorn.

Sweden Rock Festival dag 4 blev en lång och intensiv dag. Jag inledde med återförenade Crucified Barbara, som gjorde en ...
07/06/2025

Sweden Rock Festival dag 4 blev en lång och intensiv dag. Jag inledde med återförenade Crucified Barbara, som gjorde en helt ok spelning. Rå och ösig garagerock helt enkelt.

Jag fick ju lite blodad tand på det där med att bli bättre att se nya band häromdagen. En bekant tipsade om stonerrockarna Transport League, och det är jag glad för. Skönt ös och ett bevis för att även grånade skägg kan leverera lite ungdomlig entusiasm :-)

Därefter väntade ett annat för mig nytt band. Jag hade lyssnat in mig lite på The Good, The Bad and The Zugly på förmiddagen. Norsk punk i samma anda som Turbonegro, Gluecifer m.fl. Lite väl mycket rockroll-clichéer, men bra röj.

Därefter väntade klassisk dödsmetall från Hypocrisy. Hypocrisy frontas av Peter Tägtgren, vars andra band Pain jag sett många gånger. Dödsmetall är kanske inte riktigt min grej, men onekligen tungt och snyggt och de mer melodiska låtarna är inte alls dumma.

Kvällen inledde jag med Turbonegro. Bra och kul, men det var bättre på Hank von Helvetes tid. Ersättaren Tony Sylvester gör visserligen ett helt ok jobb, men jag tyckte veteranerna i bandet var lite blekare än jag sett dem förr. Men en ganska bra spelning var det trots allt.

Därefter var det dags för festivalens final - Sabaton. Jag ska erkänna direkt - jag gillar inte Sabaton. Inte det minsta. Jag tycker det är pompöst, enformigt och hela krigsestetiken hade jag säkert tyckt var ball när jag var 16 men idag känns den rätt fånig. Men idag var det bara att kapitulera (pun intended) - H E R R E J Ä V L A R vilken show! Sabaton blåser övriga band på festivalen av banan. Publikhavet sträcker sig så långt ögat kan nå och bandet får publiken precis dit de vill ha dem. Det går inte att missa att det här är en speciell spelning för Sabaton. När basisten Pär Sundström nostalgiskt pratar om hur de för 20 år sedan gick omkring på festivalen och delade ut demotejper stockar sig rösten för honom.

Showen måste vara den största ett svenskt band satt upp. De har bisarra 14 pyrotekniker med sig och trumisen Hannes van Dahl spelar från en gigantisk svävande pansarvagn.

Visst har de hjälp av en del förinspelade pålägg, men ljudet är oerhört massivt och pampigt. När konserten är över har Sabaton vunnit Sweden Rock. Och det skriver jag alltså om ett band jag inte gillar.

/HE

Sweden Rock dag 3 - prognosen lovade rejält med regn större delen av dagen, men det blev inte så farligt.Lagom till ROYA...
06/06/2025

Sweden Rock dag 3 - prognosen lovade rejält med regn större delen av dagen, men det blev inte så farligt.

Lagom till ROYAL REPUBLIC klev på stora scenen tittade solen fram och det kändes som en ödets ingivelse, för jösses vilket party Royal Republic bjöd på. Att. beskriva deras musik är inte enkelt - som sångaren Adam Grahn säger: "Vi har förvirrat folk i 15 år!". Ena sekunden kör man en cover på Metallicas "Battery", för att via funkiga toner övergå till att plötsligt köra barbershop till akustisk gitarr. Men det är ruskigt bra och Grahn måste vara en av Sveriges mest karismatiska och underhållande sångare, jämte The Hives Pelle Almqvist.

Sedan väntade Danko Jones - Sverige är lite av hans andra hemmaplan och när Danko lirar vet man precis vad man får - enkel rak rocknroll - OM rocknroll. Danko Jones överraskar aldrig men presterar alltid och det går inte att missta sig på att han lever sin dröm.

Kvällen inleddes med danska veteranerna D-A-D som öppnar långt bättre än jag hade förväntat mig. Tyvärr har de inte låtmaterial för en hel konsert, vilket kan tyckas en smula underligt efter över 40 år, men hitsen daterar i princip tillbaka till sena 80- och tidiga 90-talet. Bortsett början och slutet är det rätt segt även om det låter bra.

Sist ut för mig idag blir veteranerna Scorpions, vars historia är hela 60 år lång. Det låter förvånande bra, även om Klaus Meine inte riktigt har trycket i rösten längre och man kan misstänka att han har hjälp av lite förinspelade sångpålägg. Tonerna sitter dock fortfarande, även om kraften saknas. Jag älskade Scorpions i min ungdom, men de bär också ett tungt ansvar för att ha etablerat farsoten powerballads och bitvis blir det ganska segt och ointressant. Men avslutningen med "Blackout" och "Rock you like a Hurricane" gör ändå att man lämnar festivalområdet ganska nöjd.

/HE

Dag 2 på Sweden Rock blev en dag med blandade musikaliska upplevelser och det riskerar att bli den sista dagen med hyfsa...
05/06/2025

Dag 2 på Sweden Rock blev en dag med blandade musikaliska upplevelser och det riskerar att bli den sista dagen med hyfsat väder också.

Jag inledde dagen med ett av de klassiska representanterna för "Göteborgssoundet", d.v.s. melodisk dödsmetall - Dark Tranquility. Musiken lär vara grundad i death metal men bandets humör är det motsatta - det är ett band som har skitkul på scenen som möter festivalpubliken.

Därefter väntade fantastiska The Warning, som jag skrivit om tidigare idag. Jag blev helt enkelt så tagen att det behövdes ett eget inlägg för systrarna från Monterrey. :-)

På kvällen väntade en av festivalens största bokningar - amerikanska Korn. De gick verkligen hem hos publiken, men Nu-metal är verkligen inte min grej.

En stark kontrast från Korns brölande ljudmatta är Dream Theater. Deras musik är svår att beskriva (även om de brukar beskrivas som progressive metal), då det ena stunden kan vara mjuka melodiska toner som för tankarna till Pink Floyd "Wish you were here", för att nästa sekund förbytas till klassiska metal-riff. Det är ett slags rockopera, tidvis flummigt, invecklat och musikaliskt utsvävande. En kompis beskrev en gång ett annat band som "Det är inte musik för musikälskare, utan musik för musiker" och den beskrivningen känns rätt passande även på Dream Theater.

I morgon kommer regnet på allvar och det är lite tråkigt då det finns en del jag verkligen ser fram emot i musikväg.

/HE

Adress

Vattenverksvägen 8
Stockholm
S-13141

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Hifi & Musik postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Affären

Skicka ett meddelande till Hifi & Musik:

Dela