Litorale

01/12/2025

Kymmenen kysymystä Lasse Lindströmille.

Lasse on yksi Litoralen esikoiskirjailijoista 2025. Näin hän vastaa kustantajan tekemään kymmeneen kysymykseen:

1. Mikä inspiroi sinua kirjoittamaan kirjan?
Halu kertoa ihmisille tarinaa tilanteista ja asioista/tapahtumista, jotka nykymaailmassa eivät ole enää mahdollisia.
2. Mitkä kirjailijat tai teokset ovat vaikuttaneet kirjoittamiseesi eniten?
Alan Villiers: Viimeset tuulten laivat, Joshua Slocum: Yksinpurjehdus maapallon ympäri, Göran Schildt’in teokset.
3. Miten kirjan idea sai alkunsa?
Sain veljeni vaimolta hänen isoisänsä Alexander Jonssonin kirjoittamia tarinoita matkastaan syvänmerenpurjehtijalla 1900-luvun alussa Hampurista Yhdysvaltojen Seattleen suomalaisella
kolmimastoparkkilaivalla ja takaisin Hampuriin hän tuli englantilaisella nelimastoparkilla. Tarkoitus oli alunperin suomentaa ruotsinkieliset tekstit ja tehdä pieni omakustannekirja. Projekti
laajeni kuitenkin kaksikielisen kirjan työstämiseen ja lisämateriaalin hankintaan.
4. Miltä varsinainen kirjoitusprosessi näytti ensimmäisestä luonnoksesta valmiiseen kirjaan?
Alkuperäinen teksti vaati tukitekstiä ja se taas purjehdus- ja merenkulkualan asiatiedon hankkimista. Myös kuvien ja karttojen etsintä oli aikaa vievää työtä.
5. Millaisiin haasteisiin törmäsit kirjoitusvaiheessa?
Tukitekstin kääntäminen ruotsin kielelle vaati ruotsia äidinkielenään puhuvan asiantuntijan apua.
6. Miten ratkaisit nuo ongelmat?
Koska asumme kaksikielisellä seudulla löytyi ruotsinkieltä puhuva asiantuntija naapurista ja yhteistyö sujui hyvin.
7. Mitä toivot lukijan vievän mukanaan, kun hän on lukenut kirjasi?
Toivon, että Alexin tarina tempaa lukijan mukaansa hänen aikansa nuoren miehen haaveisiin ja haluun nähdä maailmaa. Tutustuttaa lukija purjelaiva-aikakauden merimiehen vaarallisiin ja hankaliin työskentely- ja elämisolosuhteisiin ja siihen kuinka mahtavaa oli kuitenkin tuntea olevansa oikea merimies.
8. Miltä tuntui pitää valmista kirjaasi käsissäsi ensimmäistä kertaa?
Se oli sanoin kuvaamaton tunne! Olin ihan oikeasti saanut aikaan jotain konkreettista, josta joku toinenkin saattaisi olla kiinnostunut.
9. Työskenteletkö jo jonkin uuden projektin parissa? Jos kyllä, voisitko kertoa siitä hieman?
Olen jo kauan sitten kirjoitellut muistiin asioita omista mierimiesseikkailustani 17-vuotiaana nuorukaisena sillinkalastajana Pohjois-Atlantin vesillä. Siitäkin seikkailusta saisi säilyneiden
valokuvian kanssa varmasti mielenkiintoista tarinaa.
10. Minkä neuvon antaisit muille, jotka haaveilevat esikoisensa julkaisemisesta?
Lue aikaansaamasi teksti ja mieti, lue tekstisi uudelleen ja mieti, miten sanoisit asian paremmin ja kiinnostavammin. Mieti mitä ja kenelle oikeasti kirjoitat. Anna toisten ihmisen lukea tekstisi ja
huomioi heidän kommentinsa. Hio ja hio lisää, m***a usko itseesi!

16/11/2025

Debutförfattaren Nine Selander presnterar sig genom svar på tio frågor.

Vad var det som inspirerade dig att skriva en bok?

Jag har drömt om att bli författare sedan jag var barn och drömmer om att skriva flera böcker, filmer och serier. Jag tror meningen med mitt liv är att skapa det som kommer upp i min hjärna och det finns inget jag hellre jobbar med.

Vilka författare eller verk har influerat ditt skrivande mest?

Jag läser brett men till mina favoritböcker hör Notes to Self av Emilie Pine och Århundradets Kärlekssaga av Märta Tikkanen.

Hur började idén till boken?

Jag fick idén när jag studerade till manusförfattare på Story Academy. Där skulle vi göra något nytt av en av våra favoritfilmer. Jag tänkte på Casablanca där kriget är aktuellt och bestämde mig för att ändra kriget till pandemin och Ricks Café/bar till en nattklubb. Jag kände direkt att det var naturligt att byta huvudparet till två kvinnor istället för en man och en kvinna.

Hur såg själva skrivprocessen ut från första utkast till en färdig bok?

Först såg jag det som film eller serie. Först jobbade jag det som serie tillsammans med min lärare på Story. Efter studierna gillade jag idén så mycket så jag skrev om det till en bok. Då började en helt ny redigeringsprocess som fortsatte även efter att Litorale tackat ja till boken och jag fick en redaktör. Jag kände också att flera behövde läsa genom den innan tryck så bad några till att läsa den. Alla skeden har varit viktiga för att få boken nå sin fulla potential, även att ha ett omslag som ger rätt stämning.

Vilka utmaningar stötte du på under skrivandet?

Stress. Tvivel. Ångest. Ensamhet. Gråt.

Hur löste du problemen?

Andades och tog ett steg i taget.

Vad hoppas du att läsaren skall med sig när hen läst din bok?

Att det finns hopp även i totalmörker.

Hur kändes det att hålla din färdiga bok i handen för första gången?

Det var fem minuter före alla kom till mitt boksläpp i Helsingfors så det var ganska stressigt. Jag hade hunnit ha mardrömmar innan om att boken och förlaget inte hade hunnit på plats och jag skulle stå där ensam på mitt första boksläpp utan en bok. När jag äntligen fick hålla i den kändes det bra men tog en tid att smälta.

Arbetar du redan på något nytt projekt? I så fall, kan du berätta lite om det?

Jag lever konstant med jättemånga idéer i huvudet och nya kommer hela tiden.

Just nu redigerar jag en fantasybok som handlar om en flicka som hittar en portal till en värld bestående av flytande öar ovanför fluffiga moln.

Dessutom skriver jag en diktsamling som handlar om en alkoholiserad pappa och hans dotter och dessutom en spänningskomedi om en mördarfamilj.

Jag är även med i Filmcentrums Manuskollektiv där jag skriver en dramakomedifilm om en 25-åring som tappat bort sin röst och den handlar om hur hon hittar tillbaka till sig själv.

Som sagt, detta är bara några av idéerna jag har. Det sprudlar av idéer i mig!

Vilket råd skulle du ge andra som drömmer om att debutera som författare?

Skriv så mycket du kan. Läs så mycket du kan. Lev så mycket du kan. Lycka till!

16/11/2025

Litorales debuterande författare presenteras med tio frågor. Vi börjar med Kerstin Lindström.

Vad var det som inspirerade dig att skriva en bok?

Redan när jag började skolan, hade jag en drivkraft att sätta ord på pränt. Det är nödvändigt för mig att skriva något varje dag. Drömmen var redan då att skriva en bok.

Jag bestämde mig när jag skrev mitt faraoniska föredrag ”Egyptens faraoner – en tidsresa”, från den enda kvinnliga faraon Hatshepssut till pojkkungen Tutankhamons begravning ca. 1488 f. Kr. till 1327 f. Kr. till kvinnodagen den 8 mars 2005 att jag skulle skriva två böcker om Hangö.

Vilka författare eller verk har influerat ditt skrivande mest?

Egentligen har jag ingen författare jag har blivit inspirerad av. För mig har det alltid varit och fortfarande är att framföra mitt eget material.

Hur började idén till boken?

Idén till min Hangöroman börja nästan genast efter att min första Hangöbok var publicerad. Jag skrev en synopsis. Gick en manusskrivarkurs på Folkuniversitetet i Stockholm en vecka i slutet av juni 2018. Efter den kursen börja jag skriva på min bok.

Hur såg själva skrivprocessen ut från första utkast till en färdig bok?

Den första boken ”Hangö i mitt hjärta” gav jag ut på eget förlag år 2016. Den boken är mer eller mindre en dokumentär. Lite Hangös historia. Hangö under Rysslands ockupation 1940 – 1942. Min uppväxt i Hangö på 1950- och 1960-talet. Lekar, traditioner med mera under samma tid. Min andra bok ” En ödesdiger augustinatt”. En episk 1960-tals Hangöroman med deckartouch.

Vilka utmaningar stötte du på under skrivandet?

Det har varit många bakslag på vägen. Ja ända tills den var tryckt. Jag vill verkligen få den så tilltalande för läsaren som möjligt. Det har hela tiden varit mitt mål.

Hur löste du problemen?

Det är med hjälp av min lektör och redaktör på förlag Litorale min bok har blivit klar. Många omskrivningar. Många rättelser med språket. Resultatet är jag verkligen stolt över.

Vad hoppas du att läsaren skall med sig när hen läst din bok?

Jag vill med min Hangöroman från första sidan få läsaren intresserad av att vända blad och läsa vidare.

Hur kändes det att hålla din färdiga bok i handen för första gången?

Efter att alla rättelser av boken var klar. I väntan på att den skulle tryckas var jag som i en drömbubbla. Kunde inte fatta att det var sant. Känslan av att fysiskt hålla min bok i min hand var euforisk.

Arbetar du redan på något nytt projekt? I så fall, kan du berätta lite om det?

Jag har skrivit dikter sedan i början av 1970-talet. Mina dikter har under årenslopp varit med i olika antologier både på svenska och engelska. Några av mina dikter har vunnit pris.

Mitt tredje bokprojekt blir att ge ut ett visst antal av mina dikter i bokform.

Jag vill med mina dikter beröra, fängsla, trösta och samtidigt vara en väckarklocka, få människor att reagera mot orättvisor och grymheter, som vi måste uppleva allt mera av. Världen vi lever i har blivit så hård och kall. Den lilla människan kommer allt oftare i kläm. Om vi försöker förlåta och förstå varandra, kan de högsta murarna börja vittra och rämna.

Vilket råd skulle du ge andra som drömmer om att debutera som författare?

Vill du sätta ord på pränt. Gör en bok av ditt material.

31/10/2025

ETT VARMT TACK!

Kära hedersgäster, pristagare, fiskarvänner, besökare och medarbetare.

Ett stort tack till var och en av er som deltog i den första Fiskarfesten som vi arrangerat! Tack vare er blev evenemanget en milstolpe och en lördagskväll fylld av sång, gemenskap, havsdoft och glädje.
Vi vill rikta ett särskilt tack till alla tio pristagare som med sitt livsengagemang gjorde festen möjlig. Sen vill vi tacka talkogänget: Manccu, Joppe, Micke, Kurre, Anne, Julia, Saga, Anna, Walter, Hannes och Eku. Era insatser – från första förberedelser till kvällens sista toner– skapade en genuin stämning som speglar det bästa av vår kustkultur.
Ett speciellt tack vill vi också rikta till Nixu Knichter med team, Anders Malén och Jörgen Sundqvist för en fiskmeny av rang med en lokal tvist. HIK fotboll skötte proffsigt vår bar och vi vill också tacka Nisse Sundqvist, Viking Eriksson och många andra som försett oss med fiskeredskap och annat för inredningen.
Tack också till alla besökare som kom för att dela stunden tillsammans med oss. Era leenden och er närvaro gav liv åt Brankis och påminde oss om hur viktigt det är att samlas kring våra traditioner och vårt hav.
Vi ser redan fram emot nästa års fest den 17 oktober 2026 – med nya smaker, berättelser och möten vid vattnet.
Tills dess, ta hand om varandra och havet!

Det bor en liten fiskare i oss alla. Med varma hälsningar,

Pekka och Steffe
Litorale & Hurja Hangö

KIITOKSIA!

Rakkaat kunniavieraat, palkinnonsaajat, kalastuksen ystävät, vieraat ja avustajat,
Sydämellinen kiitos jokaiselle teistä, jotka osallistuitte ensimmäiseen järjestämäämme Kalastajajuhlaan! Teidän ansiostanne tapahtumasta tuli merkkipaalu – lauantai-ilta täynnä laulua, yhteisöllisyyttä, meren tuoksua ja iloa.
Haluamme esittää erityisen kiitoksen kaikille kymmenelle palkinnonsaajalle, joiden elämänasenne ja omistautuminen tekivät juhlan mahdolliseksi. Lisäksi kiitämme talkooporukkaa: Manccu, Joppe, Micke, Kurre, Anne, Julia, Saga, Hannes, Walter, Anna ja Eku. Teidän panoksenne – aina ensimmäisistä valmisteluista illan viimeisiin hetkiin – loi aidon tunnelman, joka heijastaa parhaita puolia kulttuuristamme.
Erityiskiitos myös Nixu Knichterille ja tiimille, Anders Malénille ja Jörgen Sundqvistille ensiluokkaisesta kalamenusta paikallisella tvistillä. HIK jalkapallo varmisti tarjoilun ammattitaidolla ja haluamme kiittää myös Nisse Sundqvistia, Viking Erikssonia ja monia muita, jotka ovat tarjonneet meille kalastusvälineitä ja muuta sisustukseen liittyvää.
Kiitos myös kaikille vierailijoille, jotka tulitte jakamaan hetken kanssamme. Teidän hymynne ja läsnäolonne toivat eloa Brankikselle ja muistuttivat meitä siitä, kuinka tärkeää on kokoontua yhteen (perinteidemme ja meremme äärelle) kunnioittamaan perinteitä ja Itämerta.

Odotamme jo innolla ensi vuoden juhlaa 17. lokakuuta 2026 – silloin luvassa on uusia makuja, tarinoita ja kohtaamisia (veden äärellä) kalastuksen parissa. Tai Itämeren kalastuksen parissa.
Siihen saakka – pitäkää huolta toisistanne ja merestä!
Meissä kaikissa asuu pieni kalastaja.

Lämpimin terveisin,

Pekka ja Steffe
Litorale & Hurjan kiva Hanko

26/10/2025

Et lite sent tack till Cecilia McMullen och hela teamet på Grand (https://grand.fi/fi/luckan/) för bokmässan i Borgå den 11.10. Mässan var väl besökt av barnfamiljer och vår bokframtid är i goda barnvagnar. Borgå är en sann kulturstad. Ni skall vara stolta!

26/10/2025

Hbl gav de små förlagen uppmärksemhet.

Hbl publicerade en intervju med Litorale, Libraria, Ellips och Scriptum.

https://www.hbl.fi/2025-10-24/jag-far-nog-knycka-pengar-ur-familjens-matkassa/

Nedan intervjun med Pekka Barck i sin oförkortade helhet:



Ungefär hur många skönlitterära böcker ger ni ut varje år?

Det varierar, men vanligen tio till femton böcker, plus lika många e-böcker och omkring tre ljudböcker. Digi- och ljudböckerna väntar huvudsakligen i molnen eftersom jag inte haft tillräckligt med tid att göra kontrakt med distributörer.

Hur går processen till när manus antas?

Vi får in över femtio manus per år. Litorale har fem lektörer som bedömer manusen. Om lektörens svar är positivt så ger vi ut manuset - utan kommersiella överväganden. Och handen på hjärtat: det är jag stolt över.

Har ni redaktörer som arbetar med texterna - i vilken omfattning? Hur väljs de?

Jag har sju redaktörer som arbetar med olika manus projektvis. Det här är det område som jag tycker att Litorale inte har fullständigt under kontroll och jag skulle villa förbättra processen. Det är en tung ekonomisk börda eftersom kostnaderna är höga. Det är inte lätt att hitta redaktörer som är skickliga på alla områden. Vissa är bra på språk, andra på story och somliga är skickliga redigerare. Ibland behöver man redigerare som känner specifika ämnesområden.

Vem betalar? (D.v.s. Hur finansieras utgivningen och arbetet)

Jag får nog knycka pengar från familjens matkassa för att delfinansiera bokutgivningen. Förlagsverksamheten är en billigare hobby än segling – men inte mycket. Ibland skjuter författare till en liten andel, men det är och ska vara undantag.

Vem får betalt? (D.v.s. Hur mycket av arbetet sker på frivillig basis?).

Alla som jobbar inom pre-print får betalt för lektörsarbete, redaktörsarbete, grafik, och ombrytning. Tryckningen sköts via en agent som väljer ett lämpligt tryckeri för varje bok. Marknadsföringen går på talko där förlaget står för direkta kostnader. Författarens insats är mycket viktig. Komiskt nog är det så att för varje bok som författaren säljer, säljer förlaget en till.

Hur arbetar ni kring distribution och försäljning?

Det här är en annan stor utmaning. Helst skulle jag ju leverera alla böcker via partihandeln. Vi har ett tjugotal bokhandlare som vi levererar böcker direkt till, och lika många boklådor eller försäljningskonton. Men bokhandlarna lever i svåra tider och jag vet inte vad jag personligen kan göra åt den saken. När Litorale började för trettio år sen, sålde Akademen 80 % av våra böcker. Igag är den försäljningen obetydlig. Litorale säljer betydligt flera böcker än då, men för att hålla oss på tillväxtens svårnavigerade stig är vi alltid på jakt efter nya kanaler att nå läsarna. En museishop i ett lokolotivstall har sålt tio gånger mera än Akademen i år. Betydelsen av boksläpp, specialtillställningar och författarförsäljning ökar år för år. Huvudstadsregionen en vit fläck på vår karta, främst för att vi saknar en bra distributör. Där tycker jag att alla finlandssvenska förlag borde samarbeta för att hitta en bra kanal.

Vad är styrkorna och vad är utmaningarna med att förlägga böcker på ett litet förlag i Finland just nu?

Styrkan är agilitet. En vacker julidag kontaktade en författare Litorale med ett manus och vi sade att det var intressant och att vi kan ta det med i följande års utgivning. Författaren sade att hen inte kan vänta så länge eftersom hen hade cancer. Sju veckor senare hade hen boken i hand på sjukhusbädden.

En annan styrka är att vi kan ta oss an fullständigt galna publikationsprojekt med ett strömlinjeformat och kontinuerligt optimerat maskineri och nå en lönsamhet med en utgivning på mindre än 100 böcker. Med låg förlustrisk kan vi ge udda böcker en chans.

En tredje fördel är att vi huvudsakligen arbetar med människor som håller på med litteratur för att de älskar ord och böcker. Detta gäller såväl författare, medarbetare som återförsäljare. Stämningen är väldigt god och avslappnad. Det är helt enkelt roligt att hålla på med det här.

Den största utmaningen för mig personligen är tidsbristen. Om jag inkluderar faktaböckerna med så ger vi ut cirka 25 pappersböcker om året. Det är för mycket för en person att sköta vid sidan om det egentliga lönearbetet. Efter att jag sjuk på våren har hela sommaren och hösten varit ganska kaotisk.

En utmaning är också synlighet. Recensioner i traditionella medier är viktiga, men sociala medier betyder mer för försäljningen varje år. Digital marknadsföring är tidskrävande och kan också bli dyrt. Jag har inte kunnat fokusera så mycket på nätmarknadsföring som jag skulle ha velat.

Hur ser ni på er roll på det finlandssvenska litteraturfältet?

Ett litet förlag som Litorale är viktigt av många orsaker.

En bra bok skall ges ut. Punkt och slut. Vi ger ut många fina böcker som stora förlag inte kan, eller vill, ge ut – av olika orsaker.

Ett litet förlag är samtidigt en inkubationsanstalt för nya författare och ett befästningsverk för de etablerade författarna.

Vi tar vår roll som upprätthållare av divergent bredd på allvar. Vårt lilla förlag ger möjligheter till debuterande författare att hitta en läsande publik. Vi upplever oss som fanbärare för bokkulturens ursprungliga ideal - och vi gör vårt arbete av kärlek till litteraturen.

Trots att det kan verka motsägelsefullt så är verkligheten den att litet förlag klarar sig alltid. Ju större en aktör är, desto mindre intresserad är den av en bok om fiskekulturen i Hangö, en vandring i Borgå eller en berättelse om Tunhamn eller Hogland. Men de här böckerna har sina läsare – och inte att undra på: det är goda historier värda att berättas! Större förlag har ett mera komplicerat förhållande till marknaden. Då produktionskostnaderna ökar snabbare än bokpriset stiger, kommer även de stora finlandssvenska förlagen att allt mera fokusera på bestsellers. Detta öppnar marknaden ännu mera för de mindre, kostnadseffektivare och lokala småförlagen.

Så fungerar små förlag i Svenskfinland • ”Billigare hobby än segling.”

26/10/2025

Simon Store premierade fiskare på Litorales och Hurja Hangös fiskarfest

Hangö stadsdirektör Simon Store delade ut tio hedersbemärkelser till personer inom fiskenäringen och som med sina insatser har bevarat fiskarkulturen. Priserna var finansierade av Litorale och Hurja Hangö.

Priserna var signerade utdrag av beställda målningar av konstsällskapet Club con Color målarna Lena Lindqvist, Veijo Niemi, Niclas Skog och Kerstin Berglund.

Pirjo Haapaärvi belönades för att ha ägnat sitt liv åt fiske och vunnit många pris på strömmingsmarknaderna.
Jörgen Sundqvist belönades för att tillsammans med sin bror Nisse bevarat gamla fiskeredskap samt för ett liv ägnat åt fisket.
Anders Malén belönades för att han är en av de sista som ännu fiskar och röker fisk.
Viking Eriksson belönades för sin livsgärning inom trålfisket, för det forskningsarbete han gjort samt för att han bevarat redskap och föremål för eftervärlden.
Folke Barck belönades för ett liv ägnat åt trålfisket.
Birgitta Ekström-Söderlund belönades för att ha ägnat en stor del av sitt yrkesliv åt att bevara Hangös historia, däribland fiskerinäringen och Elfvings fiskeflotta, och för att ha arbetat för att få ett fiskerimuseum till Hangö.
Kalle Niemi belönades för en livslång arbetsinsats inom fiskeri-industrin.
Kaj Lind belönades för allt forskningsarbete han har gjort om Finska Fiskeri, Kapellhamnen - och många andra sjöfartsrelaterade ämnen.
Tom Rönnblad belönades för att ha räddat bildmaterial och en receptbok för eftervärlden från Porkala Konserv efter dess konkurs.
Barbro Saarela, som jobbat på stadens tre fiskfabriker, hedrades med en en målning av konstnären Kerstin Berglund, vars far var övermaskinmästare på sillfartyget Petsamo.

På bilden Simon Store och en av pristagarna Kaj Lind. Fotografi Erik Lähteenmäki.

14/10/2025

Sillijuhlien päivitys.

Nixun menu on julkaistu. Lisääksi tarjolla Malénin savukalaa ja Sundqvistin maustekalaa. Jennifer Aniston salaattia vegaaneille. 135 paikkaa varattu. 7 jäljellä viime hetken peruutusten vuoksi. Liput (55 €) Tias tai [email protected].

Nixus meny är klar. Dessutom bjuder vi på Maléns rökta lax och Sundqvists kryddfisk. Jennifer Aniston sallad för veganer. Ännu finns det 7 platser kvar. Biljetter (55 €) från Tias eller [email protected].

29/09/2025

Litorale deltar i bokmässor

Kom och möt förlaget, träffa våra författare och se någon av våra 23 nyheter för i år på bokmässorna.

Inkommande veckoslut, den 3-5 oktober ordnas Åbo bokmässa i Logomo.
En vecka senare, den 11.10, ställer Litorale upp på Grand i Borgå.
Vi deltar också mangrannt i Helsingfors bokmässa.
Våra författare uppträder även på Bokkalaset i Ekenäs.

Hälsningar, Pekka Barck

Helsingin Kirjamessut järjestetään 22.-25.10.2026. Tervetuloa sukeltamaan kirjallisuuden maailmaan!

29/09/2025

Hangon Kalastajajuhlat päivitys - Fiskarfest uppdatering

Valmistelut etenevät suunnitellusti. Anders Malén savustaa lohta
meille. Jörgen ja Nisse Sundqvist ovat kalastaneet kilohailia ja laittaneet sen mausteliemeen. Nixu valmistelee kaikki muut herkut, muun muassa erilaisia silakka- ja sillillajitelmia. HIK suunnittelee meidän juomat joista ainakin Hanko Brewing Companyn Sillikapteeni olut on itsestään selvä juomailstalle.
Huomioikaa, että tarjoilemme myös ilmaista alkoholitonta snapsia sitä haluaville.
Hangon taidemaalarit ovat maalanneet tauluja, jotka annamme ansioituneille kalatalouden edustajille ja asiantuntijoille.
Nisse Sundqvist ja Viking Eriksson ovat auttaneet löytämään vanhaa kalastusrekvisiittaa. Mikael Alopaeus ja Kurre Böckerman valmistelevat Brankista juhlakuntoon. Toastmaster Manccu Bäckström valitsee meille snapsilauluja painossa olevasta snapsikirjasta. Steffe Randström, Joppe Sandberg ja allekirjoittanut koemaistavat snapseja huomenna. Eihän tässä voisi paremmin mennä.

Nyt on 23 tuolia vielä vapaana. Jäljelle jää "seisomapaikkoja" jonossa.

Allt går enligt planerna. Anders Malén röker laxen åt oss. Jörgen och Nisse Sundqvist fångade vassbuk och har lagt den i kryddlag. Nixu förbereder allt annat, bland annat olika sill- och strömmingsupplägg. HIK väljer drycker åt oss där Hanko Brewing Companys Sillkapten är självskrivet med.
Notera att vi serverar alkoholfri och kostnadsfri snaps till dem som vill ha alkoholfritt.
Hangö bildkonstnärer har målat tavlor som vi delar åt premierade fiskare och experter. Nisse Sundqvist och Viking Eriksson hjälper oss att hitta bragder och annan rekvisita. Inredningen planeras som bäst också. Mikael Alopaeus och Kurre Böckerman förbereder Brankis. Vår toastmaster Manccu Bäckström väljer snapsvisor ur snapsboken som är på tryckeriet. Steffe Randström, Joppe Sandberg och undertecknad provsmakar snapsar med sill i morgon. Livet är härligt.

Nu finns det 23 lediga platser. Sen återstår "ståplatser" i kön.

Hälsningar, Pekka Barck

22/09/2025

Fem debutanter 2025
Litorale försöker varje år ge nya författare chansen att få fram sina debutverk. 2025 har vi fem debutanter. Jag har inte följt upp i jämförelse med tidigare år, men jag tror att detta är ett normalt år. Jag vill dela med mig de tankar som debutanterna väcker.
För mig är Nine Selander den mest intressanta. Hon fyller kriterierna för en bra debutant och lektören tyckte omedelbart om hennes roman. Nine kommer från Kyrkslätt och debuterar med en roman i Casablanca stil om en lönnkrog i Stockholm i Coronatider samt ett kärleksförhållande som utvecklas där.
Vad är då mina viktigaste kriterier? Olika förlag har sina bedömningsmodeller men för mig är huvudkriterierna:
1) Storyn är meddragande och intressant. Dramaturgin fungerar. Astrid Lindgren. En mästare på lågmäld dramaturgi. Fungerar lika bra för mig som vuxen som när jag var barn.
2) Språket och stilen håller streck, eller är tillräckligt nära. Tänk på Shakespeare. Han kom ut med hur många nya uttryck som helst som ännu används idag. Om Shakespeare skulle ha levat idag, skulle han ha varit en rappare.
3) Manuset ger något åt läsaren att tänka på efter att boken lagts åt sidan. En bra bok, oavsett om det är en fakta eller skönlitterär bok skall väcka känslor. Jag vill gå tillbaka till Astrid Lindgren. När jag var kanske tio år lärde jag mig att Emil i Lönneberga blev ordförande för kommunalnämnden i Lönneberga. Det har alltid varit min ledstjärna. "Det finns hopp för mig också." Min dotter säger att hon blev feminist efter att jag läst Pippi Långstrump och Ronja Rövardotter för henne när hon var barn. Jag var så stolt.
4) Karaktärer och beskrivningar är levande och trovärdiga samt väl inbäddade i handlingen. J.R.R. Tolkien var en mästare på att beskriva karaktärer. Han gjorde det genom att placera karaktärerna in i en händelse eller en dialog i stället för att beskriva utseende och karaktär utan kontext. Mina barn kunde alltid förstå om en karaktär var god eller ond och de kunde tiotals citat utantill från trilogin.
Dessutom fyller extraordinära verk följande kriterier som jag tycker om:
5) Stilen är divergent och fräsh. Det här var något nytt. Tänk på James Joyce som skrev om hur vi tänker i ställer för att skriva om hur vi berättar.
6) Rytmen är fängslande. Slutet på ett kapitel är så intressant att läsaren måste läsa följande kapitel. Här tänker jag alltid på Dan Brown. Alla hans böcker var så svåra att lägga åt sidan.
7) Temat är före mainstream. Jag har nog aldrig varit hemskt bra på Edith Södergran, men hon har min fulla respekt för hur hon bröt sönder den traditionella versen med rytm och rim. Dessutom bröt hon med romantiken och skrev hellre om sina känslor.
Dessa är mina personliga kriterier som jag tyr mig till. Men allting är ju så subjektivt. Det viktiga är att om en av våra lektörer tysker om ett nytt manus, publicerar vi det oavsett vad jag tycker.
Den andra debutanten är Kerstin Lindström. Hon bor i Sverige och har skrivit en roman i deckarstil där handlingen är förlagd till 1960-talets Hangö.
Det för oss till ett annat viktigt tema. Vissa författare säger att jag gör intrång på deras författarintegritet när jag föreslår var handlingen skall ankras. Men faktum är att om Kerstins manus skulle ha handlat om Narvik i stället för Hangö skulle Litorale sälja en hel del färre böcker än vad vi nu kommer att sälja. Skall man då alltid skriva om Hangö, såsom Karin Collins? Nej, men att förankra händelserna någonstans i svenskfinland är till fördel då läsarna väljer vilken bok de skall välja.
Den tredje debutanten är Lasse Lindström. Han har valt att skriva om Åbopojken Alexander Jonsson som för drygt 100 år sedan mönstrade på som jungman på den tremastade barken Farwohl. Det är ett tema som alltid fascinerar. De flesta böckerna i Litorales tio-i-topplista har nautisk anknytning. Lasses bok kommer säkert att finna sin trogna läsekrets.
Årets fjärde debutant är Mary Kuusisto, som vågat sig på att skriva om sitt förhållande till sin mor som insjuknade i demens. Temat är alltid aktuellt och synnerligen personligt. Hon sade något klokt som jag redan gått och funderat på i ett halvt års tid nu. Man kan lära sig något av en minnessjuk. Det har hon så rätt i. Intressant läsning. Denna bok övertygade också en av våra lektörer.
Vår femte debutant är Margareta Björksten, vars är drömska tuschteckningar varvas med hennes dikter till en riktigt unik konstbok. Jag fängslas av hennes bilder och vet inte riktigt om de är karikatyrer på något skrämmande eller skönt. Är de en mardröm eller en ljuvlig dröm? Det är modigt att göra en bok med både konstverk och dikter eftersom författaren utsätter sig för kritik från två håll. Jag har tidigare gett ut böcker av Irmelin Sandman Lilius med både bilder och dikter, och det är en svår nisch. Skall boken placeras bland konstböcker eller diktböcker?
Jag tror att Irmelins böcker är dikter som har illustrerats. Till diktbokshyllan med dem. Men Margaretas bok är en konstbok med dikter och bildtext. Till konstbokshyllan med den.
Jag önskar all fem debunanter lycka till denna bokhöst!

16/09/2025

Över 1/3 av biljetterna är nu bokade.
Yli 1/3 lipuista varattu.