10/06/2026
Jag har precis lyssnat färdigt på dagens partiledardebatt och det mest imponerande var ändå hur många vuxna människor som lyckades prata om Sveriges framtid utan att nämna planeten den ska äga rum på.
Det är fan en bedrift.
Nästan alla pratade ekonomi. Nästan ingen pratade klimat.
Förutom Miljöpartiet. Som om det vore två olika saker.
Newsflash: Men klimatet är redan ekonomi.
Det är maten i butiken, det är hyran i slutet av månaden för vårdarbetaren, bussen som blir dyrare för barnen i Bergsjön, elräkningen på hallmattan som ger magont och hyran som slumvärden blåser en på.
Det förvånar mig alltid om hur vi snackar om migration utan att snacka om krig, diktaturer, klimatkollaps och global ojämlikhet.
Vi pratar om matpriser utan att prata om torka, matjättarna som blåser vanligt folk, extremväder och sårbara leveranskedjor.
Vi pratar om trygghet utan att prata om bostadssegregation, fattigdom och människor som pressas till bristningsgränsen.
Jag fattar, jag staplar massa frustration på varandra nu men jag är less på hur mainstream det är att diskutera brandröken för att slippa stirra rätt in i elden.
Högerns klimatpolitik är som att sälja flytvästar på Klarna på en sjunkande Finlandsfärja. Helt jävla briljant om målet är att drunkna samtidigt som någon kan tjäna pengar på det.
Klimatpolitiken kan inte fortsätta vänta på sin egen punkt i debatten. Den punkten kommer inte komma av sig själv, eftersom högern tjänar på att låtsas att klimatet är en dammig jävla hobby för uttråkade människor med tygpåse.
Med det sagt: Grön politik börjar inte vid utsläppskurvan.
Den börjar vid busshållplatsen, i tvättstugan, i matbutiken, i hyresavin och i barnens framtid.
Inte klimat mot ekonomi.
Klimat som ekonomi.
Inte omställning mot vanligt folk.
Omställning för vanligt folk.
Den som vill prata seriöst om ekonomi och bli tagen på allvar MÅSTE prata klimat.
