Södra Dalarne TV

Södra Dalarne TV Södra Dalarne TV har funnits sedan 2017 och drivs av filmskaparen Johannes Hällegrim. Vi finns även på Youtube och Instagram.

Södra Dalarne TV är en del av Hällegrim Productions och har Grängesberg som utgångspunkt. Kontakt:
[email protected]

På onsdag nästa vecka i Norberg 🎬
12/11/2025

På onsdag nästa vecka i Norberg 🎬

10/11/2025

Historier från förr:
Offerhuset i Grytänge

I Grytänge (numera en del av Sunnansjö i Ludvika kommun) finns en plats där hednisk kult och tidig kristendom möts. Berättelserna vittnar nämligen om ett offerhus som en gång stod här.

I Grytänge fanns det för mycket länge sedan en speciell vattenkälla som fungerade som en offerplats. Vid källan blidkade och tillbad man förkristna gudar och makter. Det här var långt innan kristendomen kom till Sverige. Efter det att kristendomen gjorde sin ankomst kom många av dessa hedninska kultplatser istället att omvandlas till kristna helgedomar. Så även i Grytänge. Källan i Grytänge blev nämligen då en så kallad Trefaldighetskälla, en källa med helande krafter dit man vallfärdade för att dricka av vattnet, särskilt på Trefaldighetsafton. Och offerhuset blev ett kapell.

Ett offerhus var iallafall, i sin enklaste bemärkelse, en byggnad avsedd för religiösa ceremonier och rituella offer inom den förkristna, nordiska religionen. Det var en helig plats där människor samlades för att ära och kommunicera med gudar, makter och förfäder. Genom att offra ville man stärka gudarna och sig själv, samt att säkerställa goda skördar, seger i strid, fruktsamhet och allmän välgång.

Men med kristendomen var det slt med dyrkan av flera gudar och gudinnor. Byggnaden kom att transformeras till att bli bygdens första kristna kapell. Detta kapell var sedan i bruk fram till dess att Grangärde kyrka uppfördes någon mil därifrån på 1400-talet.

Det mest påtagliga fysiska beviset för att offerhuset/kapellet har existerat är en anmärkningsvärt välbevarad dörr. Denna dörr förvaras numera på Sunnansjö hembygdsgård. Den gamla dörren är en viktig länk till Grangärdebygdens allra tidigaste historia.

Historien om offerhuset i Grytänge som blev ett kapell är ett klassiskt exempel på hur religionsskiftet gick till i Skandinavien. Det var en medveten strategi från den nya religionen att bygga sina kyrkor och kapell på eller i direkt anslutning till de gamla hedniska kultplatserna. Man ville visa att den kristna guden var starkare än de gamla gudarna genom att "erövra" deras heliga mark. Och folket var redan vana att samlas på just den platsen för religiösa ändamål, så att genom att bygga en kyrka där gjorde man det enklare för folket att övergå till den nya tron.

Idag finns inga synliga rester av själva offerhuset. Vattenkällan förstördes dessutom när den nya vägen byggdes några meter därifrån. Men idag, just nu kan vi med hjälp av ny filmteknologi åter besöka offerhuset i dess forna g***s. Låt oss nu bege oss till Grytänge en vacker sommardag nångång på tidigt 1000-tal.

En film av Johannes Hällegrim

Långban, en liten ort belägen i Filipstads kommun i Värmland, bär på en världsberömd historia. En historia som sträcker ...
08/11/2025

Långban, en liten ort belägen i Filipstads kommun i Värmland, bär på en världsberömd historia. En historia som sträcker sig från djupet av jorden vidare upp till ingenjörskonstens absoluta höjder.

Långban är framförallt känd för två anledningar, dels dess fenomenala mineralrikedom samt som födelseplats för två av Sveriges främsta uppfinnare, bröderna Ericsson. Men den främsta orsaken till Långbans berömmelse är dess unika geologi. Gruvområdet räknas som en av världens absolut mineralrikaste platser och man har identifierat över 270 olika mineraler. Flera av dessa är helt unika för Långban.

Det var i denna gruv- och mineralrika miljö som bröderna Nils Ericson (1802-1870) och John Ericsson (1803-1889) föddes. Deras far arbetade vid gruvan och familjen bodde i den byggnad som idag kallas John Ericssongården. Båda bröderna skulle komma att lämna outplånliga avtryck i historien. Nils Ericson blev en av Sveriges främsta ingenjörer, ledande i byggandet av Göta kanal, Trollhätte kanal och stora delar av det svenska järnvägsnätet. John Ericsson flyttade till USA där han blev världsberömd, främst för uppfinningen av propellern och för konstruktionen av det revolutionerande pansarfartyget USS Monitor.

Idag lever Långbans historia vidare som en gruv- och kulturby. Här kan man som besökare uppleva den spännande industrihistorien på nära håll. Ett besök rekommenderas varmt.

Foto: Johannes Hällegrim

Sura kyrka, vackert belägen på en ås intill Strömsholms kanal i Surahammar, är en fascinerande plats där flera tidsepoke...
06/11/2025

Sura kyrka, vackert belägen på en ås intill Strömsholms kanal i Surahammar, är en fascinerande plats där flera tidsepoker möts.

Den ståtliga kyrkobyggnaden som står här idag är i själva verket "Sura nya kyrka" som uppfördes mellan åren 1890 och 1892. Denna kyrkan ersätte en äldre kyrka (byggd på 1600-talet) som blivit för liten för den växande bruksorten. Den "nya" kyrkan är byggd i en tidstypisk nyromantisk stil, en stil som hämtade inspiration från medeltidens arkitektur.

Arkeologiska fynd har dessutom visat att det funnits en kyrka här sedan åtminstone 1300-talet. Den kyrkan ersattes på 1670-talet av en timmerkyrka, känd som "Sura gamla kyrka". Den gamla timmerkyrkan fick stå kvar när den nya byggdes men totalförstördes trist nog i en anlagd brand 1998.

Sura kyrka är väl värt ett höstligt besök!

Foto: Johannes Hällegrim

04/11/2025

Idag är det äntligen dags att fortsätta filmserien om Birgit Ridderstedt! Det här är den andra delen av tre.

Ragnhild Birgit Ridderstedt (född Anderson) var en svenskamerikansk folksångerska och kulturambassadör som spelade en viktig roll i att sprida svensk folkmusik och traditioner i USA under 1900-talets mitt. Hon föddes den 26 november 1914 i Ludvika och emigrerade, tillsammans med sin make Erik Ridderstedt och parets två små söner, 1950 till Amerika. När denna film tar sin början ska de just gå på båten som ska ta dem till deras nya hemland. Filmen sträcker sig mellan åren 1950-1958.

En film av Johannes Hällegrim

Medproducent och medverkande: Jacob Truedson Demitz

Filmen är gjord med ekonomiskt stöd av Film i Dalarna

Se filmen på youtube:
https://youtu.be/8grDVo4OayI

Se den första delen (1914-1950) här:
https://youtu.be/KhXWCxA-ZY4

Nu på tisdag är det äntligen dags för en efterlängtad premiär! Då har nämligen den andra delen i filmtrilogin om Birgit ...
02/11/2025

Nu på tisdag är det äntligen dags för en efterlängtad premiär! Då har nämligen den andra delen i filmtrilogin om Birgit Ridderstedt premiär här på Södra Dalarne TV!

Med tanke på att det är hela tre år sedan den första filmen kom så behövs nog minnet friskas upp lite, så en titt på del 1 rekommenderas för att hänga med i historien. Del två tar nämligen vid alldeles där den första slutar.

Titta på del 1 här:
https://youtu.be/KhXWCxA-ZY4

31/10/2025

Historier från förr:
Abäckshyttan

Vi befinner oss i Nyhammar (Ludvika kommun) och över trädtopparna stiger röken från skorstenarna på Abäckshyttan. Idag finns hyttan inte längre kvar men ända sedan 1562 var hyttdriften en viktig del i bygden.

Den ursprungliga hytta omnämndes som sagt redan 1562 men det var först 1610 som den betydande starten för hyttrörelsen ägde rum. En helt ny hytta uppfördes, döpt till Abäckshyttan, och den drevs med stor framgång av lokala bergsmän. Denna period markerade en blomstring för Abäckshyttan och den blev en centralpunkt för järnframställningen i regionen. Råmaterialet togs från gruvan i Grängesberg. På den tiden hade det samhälle som sakta växte fram kring hyttan inget namn, men tidsnog blev det Nyhammar.

1815 drabbades dock hyttan av en förödande brand. En händelse som kunde ha betytt slutet för hyttverksamheten. Men istället blev branden en katalysator för både modernisering och förnyelse. Abäckshyttan återuppbyggdes med förbättrad teknik och effektivitet, vilket ledde till att den kort därefter ansågs vara "den bästa hyttan i hela Bergslagen", ett prestigefyllt erkännande som vittnar om dess framstående position och viktiga betydelse. Under 1830-talet skedde ytterligare en viktig omstrukturering då Abäckshyttan och dess tillhörande stångjärnssmide kom under samma ägare. Denna integration möjliggjorde en omfattande rekonstruktion och optimering av verksamheten, vilket ytterligare stärkte brukets konkurrenskraft.

Järnbruket i Nyhammar fortsatte att vara en viktig industripunkt under många decennier. Hyttans långa och framgångsrika era nådde dock sitt slt 1927 då masugnen slutligen blåstes ned. 1975 revs byggnaderna vilket blev det definitiva slutet. Arvet från Abäckshyttan lever dock ännu kvar i bygden.

Idag, med hjälp av ny teknik, gör vi åter ett besök vid Abäckshyttan. Så som det en gång var. En svunnen tid, byggt av människor som inte längre finns. Idag minns vi dess arv.

En film av Johannes Hällegrim

Brattfors kyrka (i närheten av Filipstad) är en charmig Värmländsk träkyrka belägen i kulturhistorisk bygd. Idag gör vi ...
29/10/2025

Brattfors kyrka (i närheten av Filipstad) är en charmig Värmländsk träkyrka belägen i kulturhistorisk bygd. Idag gör vi ett höstligt och något fruset besök vid kyrkobyggnaden.

Byggnationen av kyrkan påbörjades 1661 och den invigdes den 25 oktober 1669. Trots att många år hade gått sedan byggstarten så var kyrkan ändå inte var helt färdigställd vid invigningen. Under de århundraden som kommit och gått sedan dess har kyrkan genomgått mindre restaureringar men hela tiden har den behållit sin enkla och lantliga karaktär.

En av kyrkans mest kända detaljer är den ena västra tornluckan som alltid hålls öppen. Detta är en tradition som omges av en lokal sägen från mitten av 1800-talet. Det var nämligen när kung Oscar I avled 1859 som ett påbud utfärdades om "kungsringning", där alla kyrkklockor i riket skulle ringa kontinuerligt under begravningsceremonin. I Brattfors var det brukspatron Geijer som ansvarade för ringningen. Under skördetiden valde han dock att bara ringa med två av de tre klockorna eftersom han behövde alla sina arbetare i fältet. En förbipasserande uppmärksammade detta och rapporterade det till myndigheterna. Som straff dömdes Geijer till livstids böter och församlingen fick i sin tur som påföljd att alltid hålla en av tornets västra luckor öppen likt en en symbol för den misslyckade ringningen och en påminnelse om lydnad.

Nu har den första frosten kommit till Brattfors kyrka och den fina intilliggande kyrkogården. Samtidigt tjärar de just nu om taket. En doft av tjära och frisk höstlukt sprider sig i vinden. Allt är vackert och fridfullt.

Foto: Johannes Hällegrim

Idag gör vi ett besök vid "Dynamiten" i GrängesbergFör någon vecka sedan lade vi ut en film om den gamla Dynamitfabriken...
27/10/2025

Idag gör vi ett besök vid "Dynamiten" i Grängesberg

För någon vecka sedan lade vi ut en film om den gamla Dynamitfabriken i Grängesberg. En film som i dagsläget har omkring 26.000 visningar här på Facebook. Men hur ser det då ut idag på det gamla fabriksområdet? Det ska vi titta lite närmare på idag.

Har du mot förmodan missat att se filmen om "Dynamiten" så finns den förstås på vår Facebooksida samt på youtube.

Eller så kan du klicka här: https://www.facebook.com/reel/4151022201821173

Foto: Johannes Hällegrim

25/10/2025

Ett sensommarbesök vid Lienshytte masugn i Riddarhyttan (Skinnskattebergs kommun).

Riddarhyttan är känd för sin långa tradition av järn- och kopparframställning. "Hyttan" i ortsnamnet syftar på Lienshytte masugn, en av de sista träkolseldade masugnarna i Sverige. Den gamla mulltimmerhytta är exceptionellt välbevarad och är är onekligen en imponerande tegelbyggnad med sin 26 meter höga p**a.

Foto och redigering: Johannes Hällegrim

23/10/2025

Historier från förr:
Sanatoriet i Grängesberg

I början av 1900-talet, när gruvindustrin i Grängesberg blomstrade och lockade till sig en stor befolkning, uppfördes ett sanatorium för att bekämpa den utbredda lungsjukdomen tuberkulos. På tidigt 1900-tal var tuberkulos, eller "den vita pesten" som den även kallades, en av de största folkhälsokriserna i Sverige och Europa. Sjukdomen spreds lätt i trångbodda och fattiga miljöer. Likt många andra sanatorier under denna tid var syftet att erbjuda patienterna vila, näringsrik kost och framför allt frisk luft. Frisk luft ansågs nämligen vara det främsta boten mot tuberkulos. Sanatoriets placering, i en naturskön och höglänt miljö i anslutning till gruvsamhället, var en viktig del av behandlingen.

Tuberkolos drabbade främst unga vuxna mellan 20–40 år vilket ledde till stor samhällsekonomisk påverkan. Kvinnor i reproduktiv ålder var särskilt utsatta och sjukdomen bidrog till hög barnadödlighet. Sanatoriet I Grängesberg fungerade som sagt främst som ett sjukhem för dessa patienter med fokus på långvarig vård. Patienterna levde efter ett strikt schema med promenader, solbad och god mat för att stärka immunförsvaret. Detta botade dock inte sjukdomen utan förlängde livet. Åtminstone för vissa.

Med upptäckten av streptomycin och andra antibiotika preparat minskade behovet av sanatorier dramatiskt efter 1944 och de flesta sanatortier i Sverige lades ner under 1950- och 1960-talen. Tidsnog så revs den förr så stolta byggnaden i Grängesberg och idag finns det inga spår kvar. Sanatoriet spelade dock en viktig roll i gruvsamhällets välfärd under en tid då den hemska vita pesten härjade som mest.

En film av Johannes Hällegrim

21/10/2025

Idag gör vi ett litet besök i Ludvika Ulrika kyrka som är en vacker korskyrka belägen mitt i centrala Ludvika.

Kyrkan invigdes den 23 oktober 1752 som ett kapell knutet till Grangärde kyrka. Den ersatte i sin tur ett litet träkapell från 1652 som låg på andra sidan forsen (som den uppmärksamme vet att vi berättade om för bara ett litet tag sedan här på Södra Dalarne TV. Namnet "Ludvika Ulrika" kommer från drottning Lovisa Ulrika (1720–1782) och kyrkan fick sitt namn till hennes ära.

Idag är kyrkan ett stolt kulturminne i Ludvika. Ett minne som speglar stadens utveckling och historia. Om du besöker Ludvika är kyrkan med andra ord värt ett besök!

Foto och redigering: Johannes Hällegrim

Adress

Grängesberg

Telefon

+46702471227

Webbplats

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Södra Dalarne TV postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Affären

Skicka ett meddelande till Södra Dalarne TV:

Genvägar

Dela

Typ

Södra Dalarne TV

Nya spännande inlägg VARJE DAG!

Filmer, inslag, reportage, historia, kultur, nyheter och mycket annat från hela Dalarna, Värmland och Västmanland. Följ sidan så du inte missar något intressant!

Stöd gärna vårt arbete! Swish: 123 625 86 02

Tips/offert/frågor: [email protected]