23/09/2024
Vi är inte human doings, vi är human beings!
Resiliensbrevet MPOWER
Resiliensbrevet MPOWER Lär dig denna formel av vanor och strategier MPOWER YOURSELF för dig som är mänsklig och är ledare
om sårbarhet, att lyssna på kroppens signaler, sensationer och känslor, vilket ger mer kroppskännedom.
Våga Vara Sårbar - Nyckeln till Kroppskännedom och Välmående
Detta nyhetsbrev är även denna del en viktig faktor och vana som finns med i MPOWER-metoden formeln, som jag har skapat utifrån de utmaningar jag mött i livet.
Kära läsare,
I en värld där prestation ofta värderas högre än välmående, är det lätt att glömma bort vikten av att vara sårbar. Sårbarhet är inte bara en känsla, utan en kraftfull väg till kroppskännedom och förebyggande av utmattning och psykisk ohälsa.
Brenee Brown, en känd känsloforskare för bl.a. sitt TED-talk för många år sedan som gick viralt över hela världen.
Sårbarhetens Kraft
Breneé Brown, en ledande känsloforskare inom sårbarhet, har visat att de som vågar vara sårbara och autentiska upplever en starkare känsla av tillhörighet och kärlek. Hennes forskning avslöjar att sårbarhet inte är en svaghet, utan snarare en styrka som kräver mod och självmedkänsla.
Kroppens Signal och Sårbarhet
Känslor sitter i kroppen och fungerar som signaler om vårt välmående. Många av oss ignorerar dessa signaler på grund av arbetskrav eller andra åtaganden. Att vara sårbar innebär att lyssna på kroppen och erkänna våra behov i stunden. Detta är avgörande för att förebygga utmattning och psykisk ohälsa.
Förebyggande Vanor för Välmående
Forskning visar att vissa vanor kan hjälpa oss att må bättre och bekräftar vikten av att visa sårbarhet. Regelbunden motion, mindfulness (eller med liknande effekt såsom närvaro-träning med rörelse) och att ha starka sociala nätverk är några exempel på vanor som kan förbättra vårt psykiska välmående. Att våga vara sårbar och dela våra känslor med pålitliga personer kan stärka dessa vanor och bidra till en bättre hälsa.
En grej som har hjälpt mig personligen
är att få veta att vi alla människor bär på samma rädslor - i olika grad förstås
vare sig vi är medvetna om det eller inte.
Vare sig vi är ärliga mot oss själva eller inte.
Vi har möjlighet att visa oss själva empati och då är vi oftast mjukare även mot andra människor. Vi är mänskliga helt enkelt.
Självkänsla
är den uppfattning vi har om oss själva, och den kan vara baserad på olika faktorer. När det gäller prestationsbaserad självkänsla handlar det om att värdera oss själva utifrån våra prestationer och resultat.
Här är några viktiga punkter:
Beroende av prestationer:
Personer med prestationsbaserad självkänsla tenderar att känna sig värdefulla och självsäkra när de presterar bra, men de kan också känna sig otillräckliga eller mindre värda om de misslyckas eller inte når sina mål.
Externt bekräftelse: De söker ofta bekräftelse från andra, som beröm eller erkännande, för att känna sig värdefulla. Om de inte får denna bekräftelse kan det påverka deras självkänsla negativt.
Stress och press: Prestationsbaserad självkänsla kan leda till hög stressnivå och en ständig känsla av att behöva prestera. Det kan också skapa en rädsla för misslyckande.
Inre självkänsla kan ge dig en annan stabilitet och hållbarhet.
4. Sårbarhet: När ens självkänsla är starkt kopplad till prestationer blir man sårbar för motgångar. Ett misslyckande kan kännas personligt och påverka ens självbild.
5. Alternativet: Inre självkänsla: En alternativ syn på självkänsla är inre självkänsla, där man värderar sig själv utifrån sina värderingar, egenskaper och inre kvaliteter snarare än yttre prestationer. Detta ger en mer stabil och hållbar självkänsla.
Kom ihåg att självkänsla är komplex och kan påverkas av många faktorer. Det är viktigt att vara medveten om vilken typ av självkänsla man har och arbeta med att utveckla en hälsosam och balanserad syn på sig själv.
Tillåt dig att vara autentisk.
Vi är inte human doings, vi är human beings!
Prestationsbaserad självkänsla
pratar Alexander Hermansson om i sitt sommarprat, där han delar sina personliga erfarenheter av hur prestation och självkänsla hänger ihop för honom. En förebild för mig och många andra i att våga vara sårbar och prata om just detta. Vi behöver vara fler som visar sin mänsklighet och att vi är modiga när vi visar att vi är autentiska och sårbara.
Kända "prat" och artiklar om sårbarhet
1: Brené Brown, “The Power of Vulnerability,” TED Talk. 2: Brené Brown, “The Biggest Myth About Vulnerability,” Inc. Magazine. 3: “The Power of Vulnerability: Teachings of Authenticity,” Goodreads.
I en värld där styrka ofta förknippas med att dölja våra svagheter, vill jag ta ett ögonblick för att hylla sårbarheten. För det är just genom att våga visa oss sårbara som vi når djupare förståelse, starkare relationer och en äkthet som berör. Detta kan gynna dig som ledare för dig själv i ditt självledarskap men även för dig som arbetar som ledare för grupper.
Sårbarhet är mod: Att våga exponera sig och göra sig synlig är en handling av mod. Det handlar om att stå för den man är och de värderingar man representerar, trots de reella eller inbillade risker det innebär
1. Känslor som kraft: Sårbarhet ger oss kontroll över våra känslor. Genom att släppa fram dem, blir vi mer autentiska och närvarande. Det är när vi vågar känna som vi kan förstå oss själva och andra på djupet.
Ideal och ärlighet: Ibland kolliderar våra känslor med samhällets ideal. Men att vara ärlig mot sig själv om det som känns svårt gör oss starkare.
En pusselbit till ett stabilt och hållbart arbetsliv
Att praktisera sårbarhet i arbetslivet
är en viktig aspekt för personlig utveckling och stärkta relationer. Här är några konkreta sätt att göra det:
Dela dina känslor: Välj en kollega som du litar på och våga berätta något som du tycker är jobbigt eller svårt att säga. Genom att dela dina känslor visar du äkthet och skapar en öppen dialog.
Ledarskap och sårbarhet: Som ledare är det viktigt att välkomna sårbarhet. Visa din egen sårbara sida för medarbetarna och låt dem veta att det är okej att vara ärliga och öppna. Det skapar tillit och en trygg arbetsmiljö.
Gränser och balans: Förstå dina egna gränser och våga sätta dem. Sårbarhet handlar också om att veta när du behöver ta pauser och ta hand om dig själv.
Sårbarhet är inte svaghet – det är modet att vara äkta och öppen. Genom att praktisera det kan vi skapa en mer hälsosam arbetsmiljö för oss själva och våra kollegor.
Att bygga förtroende genom sårbarhet är en kraftfull strategi, både i arbetslivet och i personliga relationer.
Här är några konkreta sätt att praktisera sårbarhet och skapa förtroende:
Visa att du är sårbar: Att erkänna sina egna brister och misstag är en viktig del av att bygga förtroende. När du vågar vara öppen om dina svagheter, visar du äkthet och mänsklighet.
Lyssna med empati: Verkligt lyssnande kräver ödmjukhet och sårbarhet. När du ger andra utrymme att dela sina tankar och känslor, visar du att du bryr dig och är beredd att förstå deras perspektiv. Det är en mycket viktig del i metoden att Bubbelhoppa - boken om denna metod som jag ger tips om här i ett annat inlägg.
Var öppen med dina avsikter: Förtydliga varför du agerar som du gör. När andra förstår dina motiv, skapas en grund för förtroende. Var tydlig med vad du vill uppnå och varför det är viktigt för dig.
Sårbarhet är en styrka som bygger broar och skapar djupare relationer. Genom att våga vara äkta och öppna kan vi skapa en mer tillitsfull arbetsmiljö och starkare band med andra.
Att hantera sårbarhet som ledare
är en viktig aspekt för att skapa en hälsosam arbetsmiljö och bygga förtroende. Här är några konkreta sätt:
Sök stöd: Skapa en krets av förtroende med pålitliga kollegor, mentorer eller coacher. Dela dina utmaningar och bekymmer med dem. Det möjliggör öppna diskussioner, problemlösning och värdefulla insikter.
Visa äkthet: Våga vara öppen om dina egna svagheter och tvivel. När du visar din mänsklighet, skapar du en kultur där andra också vågar vara ärliga och öppna.
Förstå organisationens påverkan: Ledarnas välbefinnande påverkar hela organisationen. När du som ledare är sårbar och öppen, skapas en kultur av förtroende som främjar friskare relationer och ökad produktivitet. Å sunda relationer vill väl alla människor ha?!
Sårbarhet är inte en svaghet – det är en styrka som kan inspirera andra och skapa en miljö där alla kan blomstra.
Ett av de mest kraftfulla exemplen på att visa sårbarhet som ledare är att dela med sig av sina egna misslyckanden och lärande. Här är ett konkret scenario:
Situation: Misslyckande i ett projekt
Som ledare har du ansvar för ett viktigt projekt. Trots ditt engagemang och ditt team arbete går det inte som planerat. Resultaten är inte tillfredsställande, och du känner dig besviken.
Sårbarhet-steg i en organisation:
Öppen kommunikation: Du samlar ditt team och delar ärligt med dig av situationen. Du erkänner att projektet inte har gått som förväntat och att du känner dig frustrerad.
Reflektion och ansvarstagande: Du tar ansvar för misslyckandet och reflekterar över vad som gick fel. Du frågar också ditt team om deras perspektiv och insikter.
Lärande: Tillsammans med ditt team identifierar du lärdomar från misslyckandet. Ni diskuterar hur ni kan förbättra processer, kommunicera tydligare och undvika liknande situationer i framtiden.
Framåtblickande: Du formulerar en plan för att rätta till situationen och förbättra projektet. Du involverar ditt team i att hitta lösningar och skapar en känsla av gemensamt ägande.
Genom att visa sårbarhet på detta sätt skapar du förtroende, öppenhet och en kultur där alla kan lära och växa tillsammans. Istället för den på många arbetsplatser förlegade synen där man letar upp en syndabock.
Att hantera sårbarhet i samband med konflikter i ett team
är en viktig färdighet för att skapa en hälsosam arbetsmiljö och bygga förtroende.
Här är några konkreta sätt att hantera detta:
Skapa en öppen miljö: Se till att alla i teamet känner sig bekväma med att dela sina farhågor och åsikter. Ge utrymme för öppna diskussioner och var lyhörd för deras tankar och idéer utan att avfärda dem.
Identifiera konflikttypen: Förstå vilken typ av konflikt det handlar om. Är det en sak-konflikt (olika uppfattningar om vad som är rätt), en rollkonflikt (oklar ansvarsfördelning) eller en intressekonflikt (oförenliga mål eller intressen)? Anpassa din hantering därefter.
Förbered samtal: Om du behöver lösa konflikten genom samtal, förbered dig på starka känslor som ilska eller sorg. Var beredd på olika reaktioner och fokusera på att skapa förståelse och respekt. Påminnelse till sätt att träna coping-skills i konflikthantering som är obehagligt för många, de allra flesta skulle jag tro. Obehag är en känsla som när den möts och får komma upp till ytan och finna ev. lösning kan den "fadea" till slut. Trycks den ned i pga konflikt-rädsla (hos antingen den drabbade eller ledaren ) finns den kvar potentiellt i kroppen och kan påverka att konflikten växer istället för att lösas. Är att så snart som möjligt ta de inblandade i ett separat rum och prata om vad som hänt. Konflikter blir lätt stagnerade om man inte tar i det infekterade meddetsamma och beteenden som utfrysning och avståndstagande är inte ovanligt i arbetslivet. Ibland kan den då komma ut som bråk om vem som ska köpa kaffe till arbetsplatsen eller liknande kring saker, som egentligen inte skulle behöva vara så laddade. Just detta exempel som jag själv erfarit på en arbetsplats,, när jag just hade börjat på arbetsplatsen. Jag dricker inte kaffe, utan kunde vara neutral i konflikten. Här skulle det behövts att de inblandade var sårbara inför varandra, prata om vad som verkligen var problemet. För det var uppenbart att det inte var kaffe-inköp som var konflikten.
I mitt tidigare yrke som gymnasielärare och ledare för grupper både vuxna och ungdomar ingick det i programmets mål att hantera konflikter. Det gjorde att ibland varje dag eller varje vecka fick vi lärare visa på hur vi kan lösa konflikter och prata om det som hänt, samt vilka känslor som väckts hos de inblandade. Även öka empatin hos de inblandade att få insikt i kring hur situationen blev för dem individuellt. Det lärde mig många ting och en av dem är att konflikter är inte farliga, även om det i stunden känns obehagligt tom väldigt obehagligt. Det påverkar oftast till att det blir bättre klimat i gruppen och ibland kan relationer växa sig starkare utav att få hjälp till att se lösningar. Här är ledaren avgörande, enligt mig.
Genom att hantera sårbarhet på ett medvetet sätt kan du skapa en mer tillitsfull arbetsmiljö och främja produktivitet och samarbete i ditt team.
Att lära sig om sina egna känslor och förstå sig själv genom våra känslor och öka sin kroppskännedom är några av de första steg som har betydelse i att öka sitt välmående.
Hoppas detta nyhetsbrev inspirerar dig att omfamna sårbarhet och ta hand om ditt välmående! Jag vill uppmuntra dig att våga lyssna mer inåt och vara mer sårbar .
Var noga med att välja vem du delar din sårbarhet med, men kom ihåg att det är en styrka att vara ärlig med sig själv och sina känslor samt kroppen.
Våga Vara Sårbar - Nyckeln till Kroppskännedom och Välmående
Kom ihåg! Vi är inte human doings, vi är human beings!
Har du några frågor eller vill du dela dina tankar?
Tveka inte på att höra av dig!
