Sekotidningen

Sekotidningen Tidningen för dig som arbetar med service och kommunikation.

LEDARE. Det pratas om att breven är på väg bort, men bakom siffrorna finns verkligheten. I oroliga tider kan den digital...
09/04/2026

LEDARE. Det pratas om att breven är på väg bort, men bakom siffrorna finns verkligheten. I oroliga tider kan den digitala kommunikationen slås ut snabbt – och då måste posten fungera för att samhället ska göra det.

Visst, sedan millennieskiftet har brevvolymerna minskat med 70 procent – men behovet av att posten faktiskt fungerar har inte försvunnit. Fortfarande väntar människor på besked från vården, från myndigheter, från samhället.

När jag följer rapporteringen från Ukraina slår det mig hur snabbt det digitala kan slås ut. När internet ligger nere blir det plötsligt det fysiska som bär samhället.

Information, kontakt, livsviktiga besked.

För soldater och civila har fungerande leveranser av meddelanden varit avgörande.

Det sätter vår egen utveckling i ett annat ljus.

För samtidigt som vi pratar om effektiviseringar och färre utdelningsdagar, så lever vi i en tid som blir alltmer orolig.

Då borde vi kanske ställa oss en annan fråga: vad behöver vi för att samhället ska fungera även när det verkligen gäller?

Danmark visar vad som kan hända annars. Där har man lämnat över ansvaret till marknaden. Resultatet har blivit förseningar, borttappade brev och minskad tillit.

Det är svårt att se det som något annat än en varning.

För mig är svaret ganska enkelt. Vissa saker ska bara fungera. Både i vardagen och i kris.

Posten är en sådan sak.

Det skriver Sekotidningens chefredaktör Charlotte Steen.

✍️ Håller du med, och vilka risker ser du med utvecklingen inom postutdelningen? Dela gärna med dig i kommentarerna!

Hela ledartexten hittar du här: https://arbetet.se/2026/03/25/posten-ska-fungera-bade-i-vardag-och-i-kris/

NATTSVART FRAMTID FÖR BREVBÄRARE. Brevmängden har minskat med 70 procent, utdelningen blir glesare, brevbärarkontor lägg...
18/03/2026

NATTSVART FRAMTID FÖR BREVBÄRARE. Brevmängden har minskat med 70 procent, utdelningen blir glesare, brevbärarkontor läggs ner och antalet postanställda rasar.

Finns det någon framtid för brevbäraryrket?

Postnord har sett en drastisk minskning av brevvolymer med 70 procent sedan millennieskiftet, vilket har lett till att de stänger postkontor och reducerar personal.

I årsredovisningar framgår att antalet postanställda i Sverige halverats sedan 2008, från 32 000 till 16 000.

För att hantera förändringen vill Postnord dessutom minska brevutdelningen till två dagar i veckan.

Även brevbäraryrket har förändrats dramatiskt, med färre brev att hantera och mer tid i bilen.

Brevbärare som Petter Funkquist på Gotland har fått anpassa sig; han pendlade först långt varje dag, men flyttade sedan till Visby efter Hemse-kontorets stängning.

Han tror inte att det går att hindra utvecklingen.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

✍️Har du några tankar om det här? Dela gärna med dig i kommentarerna!

Läs hela texten här: https://arbetet.se/2026/03/17/nattsvart-framtid-for-brevbarare-petter-tvingades-flytta-for-att-behalla-jobbet/

Allt större andel av godstrafiken i Sverige går med lastbilar i stället för tåg. Det är helt enkelt billigare för företa...
18/02/2026

Allt större andel av godstrafiken i Sverige går med lastbilar i stället för tåg. Det är helt enkelt billigare för företagen att välja lastbil, på grund av höjda banavgifter på järnvägen och politiska beslut som sänkt priset på bränsle.

Detta är något lokföraren Fredrik Stangel, på det statliga godsbolaget Green Cargo, märker av. Han är fackligt engagerad, och när vi träffas på Lunda industriområde i Spånga pågår förhandlingar om varsel av kollegor.

– Går det färre tåg så går det ju åt färre personer för att köra de tågen, säger han.

Forskaren Bo-Lennart Nelldal menar att för att vända utvecklingen måste politikerna göra det billigare att välja godståg – och dessutom rusta upp järnvägen för att minska sårbarheten och risken för förseningar.

– Politiker pratar hela tiden om att de vill ha mer järnväg men i praktiken har de genomfört reformer som gynnat lastbil mer, säger han.

Fredrik Stangel ifrågasätter dock om det ens finns någon politisk vilja att vända utvecklingen.

– Det förs en medveten politik för att föra ut så mycket gods som möjligt på landsväg, det är svårt att tolka det på något annat sätt. Om det sedan handlar om att frigöra plats för persontrafik eller om man vill gynna lastbilsindustrin som är en viktig arbetsgivare i Sverige, det kan jag inte svara på, säger han.

✍️ Håller du med om hans analys, eller har du några andra tankar om det här? Dela gärna med dig i kommentarerna!

Hela artikeln, med grafer och statistik, hittar du här: https://arbetet.se/2026/02/16/lokforare-forlorar-jobben-nar-foretag-nobbar-jarnvagen-sorgligt/

– Jag har ju spelat mycket tv-spel. Det fick man skit för tidigare men det har hjälpt väldigt mycket nu när jag jobbar m...
05/02/2026

– Jag har ju spelat mycket tv-spel. Det fick man skit för tidigare men det har hjälpt väldigt mycket nu när jag jobbar med drönarflygning. Man har kontrollkänslan, säger Jakob Salomonsson.

Han är en av de 450 personer på Vattenfall services som har drönarkort. När vi träffar honom och kollegorna Jesper Myhr, Daniel Jakobsson och Robert Karlsson håller de på att sätta upp fågelskrämmande reflexer på kraftledningar med hjälp av en drönare.

– Större fåglar som svanar kan flyga in i ledningen och slå i två av linorna med vingarna. Då dör de ju oftast och sen kan det orsaka driftstörningar, säger projektledaren Robert Karlsson.

Tidigare sattes den här typen av fågelskrämmor upp med långa pinnar, vilket var tidskrävande och bökigt – speciellt i krävande miljöer som våtmarker eller branter.

Nu sätter Jesper Myhr upp fem fågelskrämmor på några minuter och landar sedan för att fylla på nya.

– Jesper har ett rekord på 245 stycken på en arbetsdag, säger Jakob Salomonsson.

Drönarna kan även användas till att inspektera stora värmepannor på industrier, hålla koll så att sly inte växer för högt längst kraftledningsgator och (med drönare som kan färdas under vatten) kolla om det fastnat något mot ett galler till ett vattenkraftverk.

Robert Karlsson tror att så kallad ”drone in a box”-teknik är något som kommer bli vanligare i framtiden. Det kan vara en självkörande drönare, som varje dag ger sig ut på en flygtur för att kontrollera exempelvis ett ställverk.

Drönarpiloterna ser dock ingen risk att tekniken kan komma konkurrera ut mänskliga arbetare i framtiden.

– Nej, drönaren kan göra en rondering, men en tekniker måste fortfarande lägga en hand på jobbet som ska göras, säger Robert Karlsson.

– Det är ett bra verktyg, precis som en hammare eller något annat, säger Jakob Salomonsson.

✍️ Hur ser du på den nya tekniken – hiss eller diss? Och håller du med om att det inte finns någon risk för jobben? Dela gärna med dig av dina tankar i kommentarerna!

Här hittar du hela reportaget, inklusive en video på hur teknikerna arbetar med drönaren: https://arbetet.se/2026/02/04/dronarpiloter-raddar-faglar-fran-att-bli-driftstorningar/

Det har gått över 27 år sedan kultfilmen Fu***ng Åmål gjorde Mathias Rust till rikskändis över en natt – i rollen som de...
22/01/2026

Det har gått över 27 år sedan kultfilmen Fu***ng Åmål gjorde Mathias Rust till rikskändis över en natt – i rollen som den blyga och osäkra moppekillen Johan Hult.

Han fick rollen lite av en slump. Kompisgänget i Trollhättan brukade glida runt på sina mopeder, hänga vid någon parkbänk och fråga folk om cigg.

En dag fick de syn på ett plakat om en filmaudition, som de gick på i brist på annat att göra.

Sedan ringde plötsligt filmregissören Lukas Moodysson och erbjöd honom en roll.

Det var först när Fu***ng Åmål blev en enorm succé, både i Sverige och internationellt, som Mathias på allvar förstod vad han varit med i.

– Från början visste jag inte ens att filmen skulle gå på bio, säger han.

Han fick säckar med kärleksbrev, skrev autografer och gick på rysk nattklubb med livvakter.

27 år senare jobbar han inom Kriminalvården. Hur gick det till? Det kan du läsa här: https://arbetet.se/2026/01/21/mathias-rust-fran-f**king-amal-till-kriminalvarden/

✍️Hur gammal var du när filmen kom? Åkte du och kompisarna också moped, eller vad gjorde ni i stället? Berätta gärna i kommentarerna! 🤩

‼️ HAR DU SETT NÅGRA FARLIGA ARBETEN I SPÅREN? 🚂Efter att banarbetaren Kevin Calmernäs, 25, blev påkörd av ett tåg och o...
09/01/2026

‼️ HAR DU SETT NÅGRA FARLIGA ARBETEN I SPÅREN? 🚂

Efter att banarbetaren Kevin Calmernäs, 25, blev påkörd av ett tåg och omkom förra året har banarbetare varit nära att bli påkörda 28 gånger.

Vid Kevins olycka, och två andra dödsolyckor, användes så kallad "tågvarning" – en arbetsmetod där arbeten utförs i trafikerade järnvägsspår, med endast en banarbetare som ansvarar för att varna kollegorna för annalkande tåg.

Metoden används dock ofta på spår där det inte är tillåtet, och har utöver dödsolyckorna lett till flera incidenter där banarbetare varit nära att bli påkörda.

Nu inleder fackförbundet Seko en kampanj för att uppmana lokförare att rapportera in spårarbeten som kan bryta mot reglerna.

– Varje gång jag har kört förbi ett arbete har jag trott att det varit säkert. Nu i efterhand inser jag att det oftast inte varit det, säger Ola Brunnström vid branschorganisationen Seko Spårtrafik.

DÅ FÅR TÅGVARNING INTE ANVÄNDAS:

⛔️ Vid snöröjning

⛔️ Vid arbete med verktyg eller maskiner som väger mer än 120 kilo

⛔️ Där si**en är så dålig att personalen inte kan varnas och ha utrymt spåret 15 sekunder innan det är framme

⛔️ Om angiven hastighet överstiger 120 km/h på enkelspår

⛔️ Om angiven hastigheten överstiger 70 km/h vid dubbelspår eller flerspår

⛔️ Där utrymningen inte kan ske direkt till en säker plats. Du får aldrig utrymma över trafikerat spår

✍️ Har du sett arbete som bryter mot reglerna? Berätta gärna i kommentarerna, och läs mer om hur du ska agera här:
https://arbetet.se/2026/01/08/ingen-ska-behova-do-nu-uppmanas-lokforare-anmala-farliga-arbeten/

Adress

Box 1102
Stockholm
11181

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Sekotidningen postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Affären

Skicka ett meddelande till Sekotidningen:

Dela