Sekotidningen

Sekotidningen Tidningen för dig som arbetar med service och kommunikation.

12/06/2026

Fångar i svenska fängelser utsätts för sexuella övergrepp. Vi har hittat 85 misstänkta fall, och mörkertalet tros vara stort. Övergreppen sker både i allmänna utrymmen och mellan fångar som tvingas dela cell, visar vår granskning.

Kriminalvårdaren Linnea Mällström på högsäkerhetsfängelset Hall har varit med om flera misstänkta sexuella övergrepp mellan fångar. Hon tror att problemen kommer att förvärras när regeringens straffskärpningar leder till ännu större trängsel i fängelserna.

Läs hela granskningen på vår sajt (länk finns i kommentar).

FÄNGELSERNAS MÖRKASTE HEMLIGHET. Skrik och höga bankningar om nätterna, men ingen vågar prata om det som händer i celler...
10/06/2026

FÄNGELSERNAS MÖRKASTE HEMLIGHET. Skrik och höga bankningar om nätterna, men ingen vågar prata om det som händer i cellerna – och ingen ringer på personal.

Sveriges anstalter blev överfulla 2018. En direkt konsekvens av politikens hårdare tag mot brott, vilket ledde till fler och längre fängelsestraff. Lösningen blev att intagna får dela cell.

Åtta år senare bor en majoritet tillsammans med en annan fånge, utan kameraövervakning och i vissa till och med utan toalettdörr.

Vår granskning visar att delade celler orsakar grova sexualbrott och våld.
Vi har funnit 85 fall av misstänka övergrepp, ofredanden och sexuella trakasserier mellan fångar på anstalter och häkten sedan 2018.

I minst elva av dessa fall har förövaren delat cell med offret.

Kriminalvårdens ansvariga är medvetna om problemen – men har ingen särskild strategi eller rutiner för att hantera sexuellt våld bakom murarna. Inte heller utbildas personalen i hur de ska upptäcka sexuella övergrepp.

Justitieombudsman Katarina Påhlsson är tydlig med att Kriminalvården har ansvaret för att de intagna inte ska råka illa ut eller begå nya brott innanför murarna.

Hon tycker att det är allvarligt att man inte ens uppmärksammar att det kan ske sexuella övergrepp.

– Som myndighet har de ett ansvar för intagnas liv och säkerhet. Även i en sådan situation som i dag med platsbrist, säger hon.

Men kriminalvårdarnas egna vittnesmål visar att myndigheten inte lever upp till det ansvaret.

– Det blir en jättefrustration hos personalen när man inte kan garantera de intagnas säkerhet över natten. Du kan själv få svårt att sova, säger kriminalvårdaren Linnea Mällström.

✍️ Vad tycker du om att intagna tvingas dela cell, trots att det inte finns rutiner för att det ska vara säkert? Dela gärna med dig i kommentarerna!

🔗 Lista: detta har hänt bakom murarna: https://arbetet.se/2026/06/10/valdtog-cellkamraten-varje-morgon-grova-sexbrott-pa-overfulla-fangelser/

10/06/2026

Vad händer egentligen när celldörrarna låses för natten?

I överfulla svenska fängelser tvingas majoriteten av fångarna bo två och två.

Nu kan vi avslöja våldtäkter och andra övergrepp i cellerna – och att Kriminalvården saknar strategi för att hantera det sexuella våldet.

Läs hela granskningen på vår sajt (direktlänk i kommentar).

13/05/2026

Hennes son Kevin, 25, skickades ut i spåret medan tågtrafiken gick för fullt. Ett år efter dödsolyckan är sorgen nästan lika stark som ilskan hos Jessica Nickel Thordsson, som ofta tänker på hjärtat han skickade den där sista dagen. Nu kräver hon att ansvariga ställs till svars.

Kevin och hans kollega skulle åtgärda besiktningsanmärkningar i Malmös spårområde. De hade fått instruktioner om att de skulle använda arbetsmetoden tågvarning – där en person arbetar medan en annan håller utkik och varnar för tåg.

Men arbetsledaren hade skrivit ut fel arbetsorder, vilket ledde till att de gick ovetandes till ett spår där arbete med tågvarning var förbjudet.

Jessica Nickel Thordsson vill att Kevin ska få upprättelse – och att ansvariga ställs till svars för hans död.

– Det är det enda jag vill. Jag är förtvivlad och arg. Det ska inte kunna ske dödsolyckor i sådana här arbeten.

Hon vill att Trafikverket förbjuder banarbeten i spår som inte stängs av för tågtrafik.

– Tågvarning känns som en gammal metod från 1800-talet, säger hon och fortsätter:

– De som jobbar med det här är väldigt utsatta. Flera banarbetare har skrivit till mig och berättat att de inte vågar arbeta på det sättet.

✍️ Håller du med om att arbete med tågvarning borde förbjudas, eller har du några andra tankar? Dela gärna med dig i kommentarerna.

(Hela texten hittar du på sekotidningen.se)

LEDARE. Det pratas om att breven är på väg bort, men bakom siffrorna finns verkligheten. I oroliga tider kan den digital...
09/04/2026

LEDARE. Det pratas om att breven är på väg bort, men bakom siffrorna finns verkligheten. I oroliga tider kan den digitala kommunikationen slås ut snabbt – och då måste posten fungera för att samhället ska göra det.

Visst, sedan millennieskiftet har brevvolymerna minskat med 70 procent – men behovet av att posten faktiskt fungerar har inte försvunnit. Fortfarande väntar människor på besked från vården, från myndigheter, från samhället.

När jag följer rapporteringen från Ukraina slår det mig hur snabbt det digitala kan slås ut. När internet ligger nere blir det plötsligt det fysiska som bär samhället.

Information, kontakt, livsviktiga besked.

För soldater och civila har fungerande leveranser av meddelanden varit avgörande.

Det sätter vår egen utveckling i ett annat ljus.

För samtidigt som vi pratar om effektiviseringar och färre utdelningsdagar, så lever vi i en tid som blir alltmer orolig.

Då borde vi kanske ställa oss en annan fråga: vad behöver vi för att samhället ska fungera även när det verkligen gäller?

Danmark visar vad som kan hända annars. Där har man lämnat över ansvaret till marknaden. Resultatet har blivit förseningar, borttappade brev och minskad tillit.

Det är svårt att se det som något annat än en varning.

För mig är svaret ganska enkelt. Vissa saker ska bara fungera. Både i vardagen och i kris.

Posten är en sådan sak.

Det skriver Sekotidningens chefredaktör Charlotte Steen.

✍️ Håller du med, och vilka risker ser du med utvecklingen inom postutdelningen? Dela gärna med dig i kommentarerna!

Hela ledartexten hittar du här: https://arbetet.se/2026/03/25/posten-ska-fungera-bade-i-vardag-och-i-kris/

NATTSVART FRAMTID FÖR BREVBÄRARE. Brevmängden har minskat med 70 procent, utdelningen blir glesare, brevbärarkontor lägg...
18/03/2026

NATTSVART FRAMTID FÖR BREVBÄRARE. Brevmängden har minskat med 70 procent, utdelningen blir glesare, brevbärarkontor läggs ner och antalet postanställda rasar.

Finns det någon framtid för brevbäraryrket?

Postnord har sett en drastisk minskning av brevvolymer med 70 procent sedan millennieskiftet, vilket har lett till att de stänger postkontor och reducerar personal.

I årsredovisningar framgår att antalet postanställda i Sverige halverats sedan 2008, från 32 000 till 16 000.

För att hantera förändringen vill Postnord dessutom minska brevutdelningen till två dagar i veckan.

Även brevbäraryrket har förändrats dramatiskt, med färre brev att hantera och mer tid i bilen.

Brevbärare som Petter Funkquist på Gotland har fått anpassa sig; han pendlade först långt varje dag, men flyttade sedan till Visby efter Hemse-kontorets stängning.

Han tror inte att det går att hindra utvecklingen.

– Det kommer väl sluta som i Danmark, att man först kör ut post en gång i veckan och sedan lägger man ner allt. Inom tio år tror jag vi är där, säger han.

✍️Har du några tankar om det här? Dela gärna med dig i kommentarerna!

Läs hela texten här: https://arbetet.se/2026/03/17/nattsvart-framtid-for-brevbarare-petter-tvingades-flytta-for-att-behalla-jobbet/

Allt större andel av godstrafiken i Sverige går med lastbilar i stället för tåg. Det är helt enkelt billigare för företa...
18/02/2026

Allt större andel av godstrafiken i Sverige går med lastbilar i stället för tåg. Det är helt enkelt billigare för företagen att välja lastbil, på grund av höjda banavgifter på järnvägen och politiska beslut som sänkt priset på bränsle.

Detta är något lokföraren Fredrik Stangel, på det statliga godsbolaget Green Cargo, märker av. Han är fackligt engagerad, och när vi träffas på Lunda industriområde i Spånga pågår förhandlingar om varsel av kollegor.

– Går det färre tåg så går det ju åt färre personer för att köra de tågen, säger han.

Forskaren Bo-Lennart Nelldal menar att för att vända utvecklingen måste politikerna göra det billigare att välja godståg – och dessutom rusta upp järnvägen för att minska sårbarheten och risken för förseningar.

– Politiker pratar hela tiden om att de vill ha mer järnväg men i praktiken har de genomfört reformer som gynnat lastbil mer, säger han.

Fredrik Stangel ifrågasätter dock om det ens finns någon politisk vilja att vända utvecklingen.

– Det förs en medveten politik för att föra ut så mycket gods som möjligt på landsväg, det är svårt att tolka det på något annat sätt. Om det sedan handlar om att frigöra plats för persontrafik eller om man vill gynna lastbilsindustrin som är en viktig arbetsgivare i Sverige, det kan jag inte svara på, säger han.

✍️ Håller du med om hans analys, eller har du några andra tankar om det här? Dela gärna med dig i kommentarerna!

Hela artikeln, med grafer och statistik, hittar du här: https://arbetet.se/2026/02/16/lokforare-forlorar-jobben-nar-foretag-nobbar-jarnvagen-sorgligt/

– Jag har ju spelat mycket tv-spel. Det fick man skit för tidigare men det har hjälpt väldigt mycket nu när jag jobbar m...
05/02/2026

– Jag har ju spelat mycket tv-spel. Det fick man skit för tidigare men det har hjälpt väldigt mycket nu när jag jobbar med drönarflygning. Man har kontrollkänslan, säger Jakob Salomonsson.

Han är en av de 450 personer på Vattenfall services som har drönarkort. När vi träffar honom och kollegorna Jesper Myhr, Daniel Jakobsson och Robert Karlsson håller de på att sätta upp fågelskrämmande reflexer på kraftledningar med hjälp av en drönare.

– Större fåglar som svanar kan flyga in i ledningen och slå i två av linorna med vingarna. Då dör de ju oftast och sen kan det orsaka driftstörningar, säger projektledaren Robert Karlsson.

Tidigare sattes den här typen av fågelskrämmor upp med långa pinnar, vilket var tidskrävande och bökigt – speciellt i krävande miljöer som våtmarker eller branter.

Nu sätter Jesper Myhr upp fem fågelskrämmor på några minuter och landar sedan för att fylla på nya.

– Jesper har ett rekord på 245 stycken på en arbetsdag, säger Jakob Salomonsson.

Drönarna kan även användas till att inspektera stora värmepannor på industrier, hålla koll så att sly inte växer för högt längst kraftledningsgator och (med drönare som kan färdas under vatten) kolla om det fastnat något mot ett galler till ett vattenkraftverk.

Robert Karlsson tror att så kallad ”drone in a box”-teknik är något som kommer bli vanligare i framtiden. Det kan vara en självkörande drönare, som varje dag ger sig ut på en flygtur för att kontrollera exempelvis ett ställverk.

Drönarpiloterna ser dock ingen risk att tekniken kan komma konkurrera ut mänskliga arbetare i framtiden.

– Nej, drönaren kan göra en rondering, men en tekniker måste fortfarande lägga en hand på jobbet som ska göras, säger Robert Karlsson.

– Det är ett bra verktyg, precis som en hammare eller något annat, säger Jakob Salomonsson.

✍️ Hur ser du på den nya tekniken – hiss eller diss? Och håller du med om att det inte finns någon risk för jobben? Dela gärna med dig av dina tankar i kommentarerna!

Här hittar du hela reportaget, inklusive en video på hur teknikerna arbetar med drönaren: https://arbetet.se/2026/02/04/dronarpiloter-raddar-faglar-fran-att-bli-driftstorningar/

Adress

Box 1102
Stockholm
11181

Telefon

+4687255282

Webbplats

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Sekotidningen postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Affären

Skicka ett meddelande till Sekotidningen:

Genvägar

Dela

Typ