13/11/2025
REGERINGEN INFÖR SPRÅKKRAV INOM ÄLDREOMSORGEN – VÄLKOMNAS AV ÅGREN (M)
Den moderatledda regeringen har under en längre tid arbetat med reformer för att stärka den svenska äldreomsorgen. Reformarbetet omfattar bland annat krav på utdrag ur misstanke- och belastningsregistret, skyldighet att anmäla alla brott som begås inom äldreomsorgen samt krav på goda kunskaper i svenska språket inom äldreomsorgen.
Just den tredje reformen, språkkravet, presenterades mer utförligt vid en presskonferens under torsdagen.
Äldre- och socialförsäkringsminister Anna Tenje (M) motiverade behovet av reformen med följande ord under presskonferensen:
– Äldre måste kunna förstå och göra sig förstådda. Ett språkkrav i äldreomsorgen är därför mycket efterlängtat. Det inför vi för att stärka kvaliteten och patientsäkerheten, öka tryggheten och stärka äldres delaktighet. Steg för steg höjer vi kraven för att jobba i äldreomsorgen.
Reformen kommer att omfatta all personal inom äldreomsorgen – såväl undersköterskor, vårdbiträden och omsorgsbiträden som servicepersonal. Den lägsta språknivå som kommer att krävas är GERS-nivå B2, vilket bland annat innebär att talaren ska kunna föra en konversation med en modersmålstalare på ett självständigt sätt utan större svårigheter. Reformen träder i kraft den 1 juli 2026.
I Umeå välkomnas beskedet av Anders Ågren (M), kommunalråd i kommunen:
– Det här är en reform vi länge har efterfrågat i kommunen, där vi lagt förslag på språktester och andra viktiga åtgärder för en tryggare äldreomsorg. Därför är det mycket positivt att regeringen nu inför detta, tillsammans med flera andra nationella initiativ. Det gynnar hela Sverige – inte minst Umeås krisande äldreomsorg.
Regeringen menar att eftersom äldreomsorgen i Sverige redan har omfattande rekryteringsproblem kommer reformen att införas gradvis. Personal som ännu inte uppfyller språkkravet kommer därför att kunna fortsätta arbeta, men arbetsgivaren blir skyldig att vidta åtgärder för att säkerställa att personalen når upp till B2-nivån, bland annat genom vidareutbildning.
Reformen väntas även innebära ökade kostnader för kommunerna – dels för att införa rutiner kring språkkravet, dels för att vidareutbilda personal. För att underlätta detta tillför regeringen extra medel till kommunerna genom att höja det generella statsbidraget med 90 miljoner kronor nästa år och därefter med cirka 160 miljoner kronor årligen. Dessutom utökas satsningen Äldreomsorgslyftet, som bland annat kan användas för språkutveckling, och som nu uppgår till totalt 1,8 miljarder kronor per år.
– Regeringen tar nu ett stort ansvar för äldreomsorgen, både vad gäller lagstiftning och finansiering. Samtidigt krävs ytterligare insatser i kommunen för att komma till rätta med de problem som präglar äldreomsorgen. Moderaterna i Umeå vill därför öka grundbemanningen, bevara den uppskattade LOV:en och införa en kvalitets- och trygghetsinspektion för att säkerställa en trygg och värdig äldreomsorg, säger Ågren (M).
Den moderatledda regeringen har under en längre tid arbetat med reformer för att stärka den svenska äldreomsorgen. Reformarbetet omfattar bland annat krav på utdrag ur misstanke- och belastningsregistret, skyldighet att anmäla alla brott som begås inom äldreomsorgen samt krav på goda kunska...
