Tidningen Frisk

Hem
Sverige
Uppsala
Tidningen Frisk

Tidningen Frisk är Sveriges riktiga hälsotidning. Mer långsiktighet, inga quick-fix. Mer vetenskapliga fakta.

Därför är vi Sveriges riktiga hälsotidning

Tidningen Frisk (tidigare Hälsa & Funktionsmedicin) ligger i framkant när det gäller kost, hälsa och funktionsmedicin. Här får du fördjupad kunskap, lättsam inspiration och kunnig vägledning för att kunna optimera din hälsa. Du får:

* kunskap om den senaste forskningen
* vetenskapliga fakta
* intressanta och inspirerande reportage
* spännande teman

i varje nummer med fördjupad läsning. Det är lätt att känna sig förvirrad av alla motstridiga hälsoråd som ges. Vi hjälper dig med källkritiken och med att hitta rätt i hälsodjungeln. Inom traditionell sjukvård behandlar man ofta symtom, inom funktionsmedicin går man i stället till grunden med hälsoproblemen och behandlar de underliggande orsakerna – inte symtomen. Man ser till hela människan, hela systemet, och titta på samspelet mellan genetik, miljö och livsstil för att förstå och komma tillrätta med hälsoproblem och sjukdomar. Därför tror vi att funktionsmedicin är framtidens hälsovård.

02/07/2025

NITRAT I RÖDBETSJUICE KAN FUNGERA SOM PUNKTINSATS FÖR BÄTTRE HÄLSO- ELLER PRESTATIONSEFFEKTER.

Nitrat är en kväveform som är lättlöslig i vatten. Det finns i bland annat spenat, mangold, ruccola, fänkål och grönsallad och ger en karakteristisk bitter smak. Framför allt finns nitrat rikligt i rödbetor.

Nitrat omvandlas i kroppen till kväveoxid (NO), speciellt vid lokal syrebrist. Kväveoxid öppnar upp blodkärlen och ökar cirkulationen och på så sätt kan kroppen lättare leverera blod och syre till muskler och hjärna. Nitrat kan dessutom öka prestation på andra sätt. Visst går det att tugga i sig många rödbetor för effekten, men det är knappast hållbart i längden.

Det är lättare att få i sig tillräckliga mängder nitrat genom koncentrerad rödbetsjuice. Trots det ska man nog se rödbetsjuice som punktinsats för att få hälso- eller prestationseffekter, inte som något man dricker dagligen. Det finns viss osäkerhet kring långtidseffekterna av att regelbundet inta höga doser nitrater.

Länk till hela artikeln: https://www.tidningenfrisk.se/rodbetsjuiceprestation/

25/06/2025

"VARFÖR BLIR JAG SVULLEN I KROPPEN NÄR DET BLIR VARMARE PÅ SOMMAREN?"

Den frågan fick vår expertpanel från en 58-årig kvinna, som gärna vill ha tips på vad hon kan göra.

Här är expertpanelens svar:

Det här är ett vanligt problem för kvinnor i och efter klimakteriet. När östrogenet minskar kan kroppen få lite svårare att hantera ”extrema” temperatur. I varmare väder vidgar sig blodkärlen för att kunna kyla ner kroppen, vilket kan få vätska att ansamla sig i vävnaderna.

Lymfsystemet som är viktigt för att dränera vätskan kan bli överbelastat och klarar då inte av att hantera detta. Det finns flera saker som man kan göra för att förebygga och underlätta för kroppen.

Att äta en kost med liten andel socker och snabba kolhydrater är en viktig pusselbit som kan göra stor skillnad. Centrera kosten kring bra protein — och fettkällor samt grönsaker.

Att dricka lite mer vatten samt tillsätta elektrolyter gör att kroppens vätske- och saltbalans bibehålls även när det är varmt. Regelbunden motion och daglig rörelse, undvik att stå eller sitta längre perioder.

Ställ dig upp minst en gång i timmen och gör några benböj och så kallade änglavingar för att få igång cirkulationen i kroppen. Att regelbundet ta några lugna, djupa andetag främjar också lymfsystemets funktion.

För att lindra akut svullnad kan du också sitta med benen högt eller ligga på golvet med benen upp mot en vägg.

Mjuk lymfmassage eller torrborstning i cirkulära rörelser mot hjärtat kan hjälpa, samt att lägga kylande kompresser mot svullna kroppsdelar.

18/06/2025

SAMBAND MELLAN LUNGCANCER OCH SOCKER I KOSTEN

I traditionell vård brukar lungcancer inte ses som en kostrelaterad sjukdom. Men i en ny studie bestämde sig forskarna för att fokusera på glykogen, den form av glukos som kroppen använder för att lagra socker i lever och muskler. Det är känt sedan tidigare att glykogen ansamlas i höga nivåer i kroppen vid flera olika cancersjukdomar och nu ville man undersöka hur det ser ut vid lungcancer.

Med hjälp av olika laboratorieförsök och datorbaserade modeller upptäckte de att glykogen fungerar som ”godis” för lungcancerceller – ju mer glykogen, desto större och mer aggressiva var tumörerna.

När möss med lungcancer fick äta mat med mycket fruktos och fett som ökade glykogenhalten i blodet, växte lungtumörerna. När de fick en kost som minskade glykogennivåerna, minskade också tumörtillväxten. Bättre kostvanor verkar alltså vara ett viktigt verktyg även för att förebygga lungcancer, konstaterar forskarna.

Nat Metab. 2025 Mar 11

Helene Sandström

12/06/2025

Nu finns senaste numret av Frisk tillgängligt för våra digitala prenumeranter.

Den här gången med mycket spännande läsning om lymfsystemet, kroppens största system. Först på senare år har forskarna blivit medvetna om vilken stor roll det spelar i kroppens immunförsvar och vid olika sjukdomar.

Läs om vad som händer när lymfsystemet ”kloggar igen” och hur man själv kan få fart på det.

Har du papperstidning så kommer din tidning i brevlådan strax före Midsommarhelgen.

11/06/2025

L-TEANIN OCH LACTIUM FÖR BÄTTRE SÖMN OCH TARMHÄLSA?

En ny studie i Frontiers in Nutrition visar att kosttillskott med de två ämnena l-teanin och Lactium® (en hydrolyserad form av ett bioaktivt mjölkprotein) som båda stimulerar kroppens produktion av GABA, kan förbättra sömnkvaliteten och påverka tarmfloran positivt. När forskarna undersökte kopplingen mellan sömn och tarmbakterier, såg de att förändringar i tarmens bakterieflora kan spela en roll för vår sömnreglering.

I studien deltog 40 personer med sömnproblem som fick antingen en kombination av l-teanin och Lactium eller placebo vid läggdags i åtta veckor. Sömnparametrar som insomningstid, total sömntid och sömneffektivitet förbättrades mer i tillskottsgruppen än i placebogruppen.

Analysen av tarmfloran visade ökad förekomst av bakterierna Blautia och Ruminococcus som har koppling till bättre sömn. Man såg också en minskning av Holdemania, som är negativt associerad med sömnkvalitet (dvs. ju mindre av den bakterien, desto bättre sömn). Forskarna menar därför att tillskott av l-teanin och Lactium kan stärka sömnhälsan genom att de har en positiv påverkan på tarmfloran. Men studien var liten, så mer forskning med objektiva mätmetoder behövs för att bekräfta det här sambandet.

Källa: Front Nutr. 2024 Jun 17;11:1419978.

Helene Sandström

04/06/2025

OXALATER KAN SKAPA EN REJÄL HÄLSOKRIS

Visste du att en av våra mest lästa artiklar på hemsidan handlar om oxalater. Faktum är att överkonsumtion av oxalater kan skapa en rejäl hälsokris.

Spenatsmoothie till frukost, en stor sallad med rödbetor, mangold och valnötter till lunch och så sötpotatis med tofu till middag. Det kanske låter som en ganska hälsosam dagsmeny? Men för vissa kan den leda till stora besvär med kroniska smärtor. Orsaken är en mycket liten växtkemikalie som kallas oxalsyra. Om du regelbundet äter mat med högt innehåll av oxalsyra kan det orsaka en mängd symtom såsom

💥njurinfektion eller njursten
💥mag-tarmbesvär eller genomgången mag-tarmoperation, framför allt gastrisk bypass eller om delar av tarmen tagits bort (resektion)
💥smärta och värk som kommer och går utan uppenbar orsak, eller som påverkar 💥💥olika kroppsdelar olika dagar
💥värk eller svaghet i armar, händer, ben eller fötter
💥stelhet eller värk i rygg och nacke
💥urin som ofta ser grumlig eller mjölkaktig ut
💥dålig sömn eller onormal trötthet
💥hjärndimma, nedsatt kognitiv funktion, mental trötthet
💥dålig återhämtning efter skada eller operation
💥dålig effekt av såväl vanlig som alternativ vård.

Tillgången på livsmedel med hög oxalathalt har aldrig varit större än nu.

Länk till hela artikeln, se i kommentarsfältet.

28/05/2025

VÄRLDSBIDAGEN FIRAS VARJE ÅR DEN 20 MAJ

Världsbidagen är en internationell dag som firas den 20 maj varje år för att lyfta fram och främja betydelsen av bin och deras roll för den biologiska mångfalden. Honungsbin, vildbin och andra pollinerande insekter, spelar en avgörande roll i pollineringen av en stor del av världens grödor och vilda växter.

I naturen finns en mängd insekter som fungerar som pollinatörer, men i vår del av världen finns ingen insekt som är lika viktig som honungsbiet i detta avseende. Honungsbin övervintrar i stora samhällen, så på våren finns det gott om bin som kan säkerställa befruktningen av en rad växter som blommar på våren och försommaren.

Vi kan alla hjälpa till att skydda våra bin och främja deras livsmiljöer. Genom att odla växter som gynnar pollinering och minska användningen av bekämpningsmedel i våra trädgårdar kan vi göra stor skillnad för världens bin. På våren — efter att ha vaknat från övervintringen — är våra bin i extra stort behov av näring och genom att till exempel låta en del av gräsmattan växa och gå i blom så hjälper vi våra bin att slippa svälta.

Växter som många bin tycker om är till exempel sälg, blåklint, klöver, vallört, rosor, blåklockor och kryddväxter.

21/05/2025

MANUKAHONUNG KAN HA ANTICANCEREFFEKT

Den nyzeeländska manukahonungen utvinns från nektar från manukaträdets blommor och innehåller det unika ämnet metylglyoxal som är en viktig del i honungens antibakteriella och antiinflammatoriska effekter. Manukahonung används ofta för att behandla sår, infektioner och magbesvär, och inom forskningen har man börjat undersöka om den också kan vara till hjälp i behandling av cancer. I en ny spännande studie har man undersökt honungens effekt på östrogendriven (ER-positiv) bröstcancer, som är den vanligaste typen av bröstcancer. Forskare testade en lösning med olika koncentrationer av honungen både på cellodlingar och på möss och upptäckte att den stoppade cancercellerna från att växa genom att framkalla apoptos. Apoptos är en form av programmerad celldöd som kroppen använder för att göra sig av med skadliga eller onödiga celler.

Doseringen spelade roll – högre koncentration av honung gav bättre resultat. Forskarna jämförde också hur honungen påverkade både cancerceller och friska celler och såg att de friska cellerna inte påverkades negativt. I testerna på möss (som fick i sig lösningen via oral sondmatning) såg de att manukahonungen minskade tumörtillväxten med hela 84 procent utan att skada friska celler. Som placebokontroll använde de en vanlig sockerlösning. Det visade sig också att honungen förbättrade effektiviteten hos befintliga bröstcancerbehandlingar, som tamoxifen, när de användes samtidigt.

Det behövs förstås göras försök på människor innan man kan dra några slutsatser om manukahonungens eventuella roll i behandlingen av cancer, men enligt forskarna ger de här fynden hopp om att man i framtiden ska kunna utveckla ett naturligt, mindre skadligt alternativ till vanliga cellgifter.

Källa: Nutrients. 2024 Jul 22;16(14):2369.

Helene Sandström

15/05/2025

MUNNEN — EN BORTGLÖMD DEL AV KLIMAKTERIET?

Visste du att torra slemhinnor, ilningar i tänderna och smärta i käkleden kan hänga ihop med klimakteriet?

Tandläkaren Betty Wassenius vill öka kunskapen om det hon kallar det orala klimakteriet — en ofta förbisedd del av kvinnors hälsa. Många kvinnor beskriver symtom som sveda i munnen, förändrad smak, blödande tandkött och en känsla av att saliven blivit tjockare eller "skummande". Det är vanliga förändringar för kvinnor mitt i livet och förklaringen kan ligga i sjunkande östrogennivåer.

Ändå är det få som kopplar munbesvären till hormonförändringar. Varken sjukvården eller tandvården har i nuläget tillräcklig kunskap för att se sambanden och många kvinnor känner sig osedda. Det vill Betty ändra på. Det finns en del intressant forskning gjord i andra länder, men tyvärr ännu ingen i Sverige.

— Vi måste sprida mer kunskap om det här, säger hon. Munnen påverkas också av klimakteriet och det finns mycket man kan göra själv för att må bättre.

I nästa nummer av tidningen Frisk som utkommer 19 juni, publiceras hela intervjun med tandläkare Betty Wassenius.

# ̈lsa ̈kare

11/05/2025

MORGONLJUS FÖR HORMONELL BALANS

Visste du att 15 minuter av morgonljus kan göra underverk för din hormonella hälsa?

När vi får dagsljus tidigt på dagen hjälper det kroppen att reglera dygnsrytmen, minska stresshormonet kortisol och främja produktionen av sömnhormonet melatonin senare på kvällen, vilket förbättrar sömnen. Bra sömn i sin tur påverkar våra könshormoner, ämnesomsättning, hungerreglering och humör positivt.

Så ta din första kopp kaffe eller te ute i vårsolen — utan solglasögon — och ge kroppen den naturliga signalen att det är dags att vara vaken och ha energi för en ny härlig dag. 🌞

08/05/2025

EFFEKTIVT TEST FÖRUTSÄGER RISKEN FÖR HJÄRTSJUKDOM

Lp(a) och ApoB är två ämnen som ofta har förbisetts i diskussionen om kolesterol, men som kan ge en mer komplett bild av din hjärt-kärlhälsa.

Det skrev vi om i Frisk nr 4/24 — och det får nu stöd i en ny studie från Chalmers och Harvard University.

Kombinationen av de två lipoproteinerna, mätt i ett enkelt blodprov, kan ge mer exakt information om risken att drabbas av hjärtsjukdom än det nuvarande kolesteroltestet.

Hela artikeln finns att läsa på vår hemsida: https://www.tidningenfrisk.se/artiklar/funktionsmedicin/

29/04/2025

KARRAGERAN E407

Tillsatsen karragenan med E-nummer 407 finns i tusentals olika varor här i Sverige. Det används som stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel och är särskilt vanligt bland laktosfria produkter som vispgrädde. Men det finns också bland annat i färdiga produkter som glass, välling, såser, godis, mjölkersättning, potatissallad, räksallad (och liknande röror), sylt, chokladdrycker och milkshake.

I Norge har karragenan förbjudits i livsmedel sedan vissa studier tyder på att ett ämne som bildas när tillsatsen bryts ner kan orsaka inflammatoriska tarmsjukdomar som Crohns sjukdom och ulcerös kolit, som i sin tur kan öka risken att drabbas av tjocktarmscancer. Det finns också forskning som pekar på att karragenan kan bidra till typ 2-diabetes.

Den europeiska livsmedelsmyndigheten EFSA har gjort en säkerhetsutvärdering och kommit fram till att det finns luckor i kunskaperna om karragenan och att ytterligare toxikologiskt underlag behövs innan man kan fatta ett beslut om användandet av tillsatsen.

Ett tips är därför att titta efter karragenan, eller E407, i innehållsförteckningen. All vispgrädde som innehåller mindre än 40 procents fett innehåller till exempel tillsatsen (men även 40-procentig grädde kan innehålla den). Så gott som all laktosfri vispgrädde innehåller karragenan. Det enda varumärke som tillverkar 40 procentig laktosfri grädde, utan tillsatsen, är än så länge Garant.

Adress

AB Svensk Hälsomedia, Grafikgatan 29 B
Uppsala
75454

Telefon

+46739690777

Webbplats

http://www.tidningenfrisk.se/

Aviseringar

Var den första att veta och låt oss skicka ett mail när Tidningen Frisk postar nyheter och kampanjer. Din e-postadress kommer inte att användas för något annat ändamål, och du kan när som helst avbryta prenumerationen.

Kontakta Affären

Skicka ett meddelande till Tidningen Frisk:

Genvägar

Dela

Typ

Tidning